Flygvapnet förblir fortsatt en grundläggande del av vår förmåga.

Karin Enström

Försvarsmaktens förmåga måste hela tiden vägas mot rådande och framtida hot och utmaningar. Satsningen på förmågelyft av JAS Gripen är en tydlig prioritering av närområdesperspektivet. Detta stärker Försvarsmaktens möjligheter att agera både i Sverige och i vårt närområde.

Flygstridskrafterna ska ha en hög tillgänglighet och kunna genomföra strid i hela skalan från lågintensiva till högintensiva konfliktnivåer. Nuvarande svenska Gripenplan kommer att vara i drift till och med 2020-2030. Försvarsmakten bedömer att ett förmågelyft av JAS Gripen är nödvändigt för att stridsflyget på sikt ska ha god operativ förmåga och kunna möta framtidens krav.

Sverige är överens med Schweiz om förutsättningarna för gemensam anskaffning av nästa generations JAS Gripen. De första planen av nästa generations JAS Gripen är beräknade att levereras till det svenska flygvapnet 2018 och systemet beräknas vara initialt operativt från 2023. Stridsflyget kommer därmed att kunna ha en god operativ förmåga och en hög tillgänglighet till minst 2040.

Partnerskapet med Schweiz innebär att vi tillsammans kan anskaffa och driva ett kvalificerat stridsflygsystem till en lägre kostnad än vad vi hade tvingats betala om Sverige istället anskaffat ensam. Det gynnar båda våra länder och inte minst skattebetalarna såväl i Sverige som i Schweiz. Partnerskapet ger även utrymme för fördjupat samarbete inom andra områden.

I budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen att Försvarsmaktens anslag ökas med 300 miljoner kronor 2013 och 2014. För åren därefter beräknas anslagen öka med 200 miljoner kronor. Det innebär en höjning av anslaget till Försvarsmakten som totalt motsvarar drygt 2 miljarder kronor de kommande 10 åren.

Den föreslagna höjningen ska ses i ljuset av avsikten att gå vidare med utvecklingen av nästa generations JAS Gripen. Genom bland annat ett strategiskt partnerskap med Schweiz och avtal med industrin kan kostnaden för förmågelyftet under systemets livslängd finansieras med avsatta medel för ett svenskt stridsflygssystem.

Processen med precisering av förmågelyftet går vidare genom ytterligare beslut i respektive parlament och avtalstecknande med olika parter. I det fortsatta arbetet kommer en kontinuerlig uppföljning av de långsiktiga effekterna av förmågelyftet vara viktigt. Försvarsmaktens materielplanering är tioårig och anpassas efter rådande behov. I och med förmågelyftet finns ett omplaneringsbehov för Försvarsmakten på cirika 5 miljarder kronor av totalt cirka 160 miljarder (på materielanslagen) under den första tio-årsperioden. Om inte Schweiz eller någon annan nation senast under 2014 har fattat beslut om anskaffning av minst 20 stycken JAS Gripen, kan den svenska anskaffningen komma att avbeställas. På så vis begränsas statens risk också vid en utebliven beställning.

Alliansen genomför nu en stor reform för att stärka försvaret. JAS Gripen är och kommer att vara ryggraden i de svenska luftstridskrafterna till minst 2040. Vi kan nu tillsammans med en europeisk partner göra ett nödvändigt förmågelyft, till gagn för skattebetalare i både Sverige och Schweiz. Hela Sverige ska försvaras och flygvapnet förblir fortsatt en grundläggande del av vår förmåga.

KARIN ENSTRÖM (M)

försvarsminister