Abortlagen infördes 1975 och sedan dess har det utförts cirka 1 miljon aborter i Sverige. Totalt utförs 35000–36000 aborter per år. Nivån är relativt oförändrad sedan abortlagen infördes.

Andelen gravida tonåringar som väljer att göra abort ökar kontinuerligt och har ökat mer under senare år (enligt information från socialstyrelsens statistikdatabas).

Det är anmärkningsvärt och skrämmande att ingen nedgång i aborttalen noterats på drygt 30 år, trots att ett stort antal preventivmedel erbjuds idag, trots undervisning i skolorna, trots att det finns ungdoms­mottagningar och mödravård med preventiv inriktning.

Uppenbarligen krävs, utöver vad som redan sker, ytterligare abortförebyggande åtgärder samt att utveckla stöd och hjälp i samhället för att en ung kvinna ska välja att föda sitt barn.

En långsiktig förändring kräver att det abortförebyggande arbetet är förankrat politiskt och för att få genomslag krävs insatser bland många samhällsaktörer.

Socialdepartementets ansvarsområde handlar om ekonomisk trygghet, sociala tjänster, hälso- och sjukvård.

Det behövs en utökad socialförsäkring för unga mammor som inte har en stödjande omgivning. Ingen ska behöva göra abort på grund ekonomiska orsaker.

Skolans läroplan bör omfattas av kontinuerlig, kvalitetssäkrad sexualundervisning och abortförebyggande information från och med senast årskurs sju. Frågor som etik, moral, värderingar, livsfrågor och människovärde måste få ett ökat utrymme i skolplanen.

Även religionskunskap bör få en mer central plats i grundskolans undervisning för att återgå till en mer holistisk syn på människan. Vårt samhälle bygger på kristna värderingar och de bör vara grundläggande i ämnet.

Skolan är den plats där alla ungdomar kan nås. Vanor som grundläggs under ungdomsåren får betydelse för resten av livet.

Den oroande ökningen av aborter bland tonåringar framhäver skolans ansvar när det gäller att förmedla adekvat sexualupplysning, abortförebyggande information och vart ungdomar kan vända sig för att få preventivmedel.

Det här kan skolan göra:

•Temadagar där problematik kring abort lyfts fram. Metoder för undervisning kan vara grupparbeten, drama, rollspel med mera.

•Bjuda in personer med erfarenhet av abortproblematik; barnmorska, kurator, skolhälsovård, en ung kvinna som valt att föda sitt barn eller en kvinna som genomgått abort.

•Temadagar och diskussion kring fördelar med att vänta med sex. Ungdomar som själva valt att vänta med sex till äktenskapet kan bjudas in till skolorna och berätta om sina val samt svara på elevers frågor.

•Föräldramöten där föräldrar uppmuntras till att prata med sina tonåringar om sexualvanor. Föräldrar behöver stödja sina tonåringar i att våga säga nej till tidigt sex och förmedla stolthet över sin tonårings ställningstagande. Detta ansvar kan inte läggas över på skolan.

•Undervisning som leder till insikt och ansvarskännande i relationer. Undervisningen måste beröra ungdomarna på ”djupet” och inte enbart ge faktakunskaper.

Ungdomsmottagningar är öppna för ungdomar upp till 20 år och ger information om preventiv­medel. Besök och tester är gratis.

Viktigt att personal som arbetar vid ungdomsmottagningen förmedlar information på ett objektivt sätt och inte utövar påtryckningar om abort på den unga gravida kvinnan.

Kyrkan når många ungdomar genom konfirmationsundervisning. Frågor som etik, moral, värderingar, livsfrågor och människovärde är av intresse för många ungdomar och kan diskuteras i konfirmationsundervisningen.

Mödrahälsovården samarbetar med olika aktörer i samhället; exempelvis kvinnokliniker, barnavårdscentraler, psykologer, socialsekreterare. Graviditetstest och preventivmedelsrådgivning görs.

Barnmorskans förhållningssätt ska vara objektivt och utgå ifrån att graviditet är något positivt och barnmorskor bör stödja kvinnan i hennes eventuella ­beslut att fullfölja graviditeten.

Uppföljning av kvinnor som gjort abort. En studie (Läkartidningen 2004 nr 50, Lotti Hellström) visar att hälften av de abortsökande kvinnorna hade gjort en abort tidigare, vilket tyder på att de är en riskgrupp för nya oönskade graviditeter.

Det behövs en tydlig preventivmedelsrådgivning och en senare uppföljning för att förebygga nya aborter. Landstinget bör utöka preventivmedelsinformationen, till exempel via medierna.

Till socialtjänstens uppgifter hör att främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden och att svara för omsorg, råd, stöd och ekonomisk hjälp till familjer och enskilda.

Det här kan socialtjänsten göra:

•Utveckla adoptionsmöjligheter för de kvinnor som väljer att föda sitt barn, men som ändå anser att de inte kan ansvara för barnet.

•Stödjande boendemiljö, en ung mamma kan få bo i ett hem för att få råd och hjälp den första tiden efter förlossningen.

•Socialförsäkringen består av föräldraförsäkring, barnbidrag, bostadsbidrag och vårdbidrag. Försäkringsbeloppen behöver höjas för att ge ekonomisk trygghet till en ung kvinna med barn som saknar en stödjande miljö.

Unga gravida kvinnor måste få stöd och hopp av samhället och uppmuntras till att föda sina barn. I vårt land har vi råd att låta våra barn födas.

Inlägget är ett sammandrag av ett examensarbete i ämnet folkhälsovetenskap vid Uppsala universitet under vårterminen 2007.