I jämförelse med andra OECD-länder satsar Sverige mer än genomsnittet på utbildning. Forskning visar samtidigt att mer resurser inte nödvändigtvis har en positiv effekt på studieresultaten. Framgångsrika utbildningsländer, som Finland eller Sydkorea, har inte högre lärartäthet än Sverige.
Det är genom att lyssna till vetenskapen som vi kan bygga upp en svensk skola i världsklass.
Margareta Pålsson
Socialdemokraternas sedelpress är med andra ord inte en universell lösning på skolans problem. Ändå hävdar Mikael Damberg (S) i ett slentrianmässigt mantra att ”mer resurser” är nyckeln (Brännpunkt 23/9). I själva verket handlar det om att förvalta resurserna mer effektivt enligt en evidensbaserad skolmodell.
Det är genom att lyssna till vetenskapen som vi kan bygga upp en svensk skola i världsklass till våra framtida generationer – inte genom att damma av den gamla ideologiska skolpolitiken som lämnat dagens ungdomar i sticket.
Kanske väljer Damberg att bortse från detta eftersom ”mer resurser” ofta är socialdemokratins svar oavsett vilken fråga som ställs.
Något som å andra sidan gläder oss mycket är att Damberg insett betydelsen av duktiga lärare och deras karriärmöjligheter. I höstbudgeten satsar Alliansen hela 3,8 miljarder kronor på lärarna. Vi vill att det ska löna sig att bli lärare och att läraryrket återigen ska bli ett högstatusyrke. Nya och fler karriärvägar ska därför skapas för de mest ambitiösa och yrkesskickliga lärarna.
Tillsammans med de redan vidtagna åtgärderna, som till exempel införandet av den nya lärarlegitimationen, kommer detta förslag bidra till att höja läraryrkets status och i förlängningen underlätta nyrekryteringen till lärarhögskolan.
Det tar längre tid än fem år att återuppbygga en skola som vanskötts under decennier. Vi bygger om från grunden men siktar högt eftersom Sverige förtjänar en skola i världsklass.
MARGARETA PÅLSSON (M)
riksdagsledamot och ordförande i utbildningsutskottet
