Det är dags att sluta jaga de företag som lyckas åstadkomma vinster när de bedriver och utvecklar verksamhet inom offentligt finansierad välfärd. Istället för att uppröras över att vissa företag lyckas förena effektivitet med kvalitet så bör vi se dessa entreprenörer som en tillgång för Sverige som helhet och vår välfärd specifikt. Precis som Sverige tidigare lyckats utveckla såväl musik som mode till särskilda varumärken så är det möjligt att utveckla vår svenska välfärd till en exportvara.

Detta pekar en rapport som den nya tankesmedjan Urban(S) tagit fram. Den visar att den svenska välfärden internationellt ses som en framgångsmodell. Sjukvården håller hög standard och har goda vårdresultat. Sjukvården är decentraliserad till skillnad från den starka hierarki som är utmärkande för många andra länder. Vi ligger långt fram i att utveckla hemtjänst, serviceboende, äldreboende och äldrevården.

Förskolan är en mycket uppskattad verksamhet. Nästan alla barn tar del av förskoleverksamheten och sedan 1998 har den en egen läroplan vilket gör att fokus flyttat från att förskolan är en plats där barnen är medan föräldrarna arbetar till en plats där barnen själva utvecklas och lär sig.

Socialdemokrater är stolta över den svenska välfärden och därmed borde vi också vara stolta över att det finns entreprenörer och företag som vill sprida denna välfärd vidare till Europa och övriga världen. Istället för enbart ställa krav på lagstiftning om utbyggd barnomsorg över hela Europa finns nu en unik möjlighet att låta kapitalisterna göra jobbet. Släpp entreprenörerna loss och låt dem påverka politiker i övriga Europa att bygga ut barnomsorgen och äldrevården. Se till att stärka dessa företag så att det är svenska företag som bygger ut den offentligt finansierade välfärden i hela Europa.

Sätt punkt för debatten om vinster i välfärden. Det är givetvis oacceptabelt att göra vinster på sämre kvalitet men det är genom höga och tydliga kvalitetskrav som vi begränsar möjligheten till orimliga vinster. Men ska vi lyckas ge svenska välfärdsföretag chansen att ta steget ut i Europa och övriga världen är det nödvändigt att göra vinst. Det är heller inte ett hot mot välfärden att riskkapital söker sig till välfärden, utan snarare tvärtom. Varje ny krona som kommer från riskkapital är ytterligare en krona som kan investeras i välfärden.

Precis som staten och näringslivet tar ett gemensamt ansvar för forskning och utveckling kring medicinteknik så bör det offentliga i samverkan med näringslivet ta ett gemensamt ansvar för forskning och utveckling av pedagogik och omsorg. En viktig insats är att bygga upp särskilda välfärdskluster där universitet och näringsliv kan mötas och verka på samma arena.

För att öka produktiviteten i den offentligt finansierade verksamhet och därmed stärka konkurrenskraften hos de svenska välfärdsföretagen är det viktigt att ha tillgång till väl utbildad personal. Det är enbart genom anställa väl utbildad personal som det är möjligt att effektivsera verksamheten.

Det kräver en hög kvalitet på universitetsutbildningar för såväl lärare, skolledare, förskollärare, sjuksköterskor, läkare. Det är också viktigt att införa olika typer av yrkeslegitimationer, för att på så sätt få en kvalitetsstämpel. Ett ytterligare sätt är att stimulera till fortbildning. Se över skattekonstruktion så att det blir attraktivt för såväl den enskilde som arbetsgivaren att avsätta resurser för fortbildning. Det kan handla om särskilda skatteavdrag för de enskilda och möjligheten att avsätta till särskilda kompetenskonton för företagen.

Kommuner och landsting bör också inrätta särskilda bonusar till de verksamheter som lyckas höja kvaliteten till en lägre kostnad. Dessa bonusar ska gälla såväl de privata alternativen som de kommunalt drivna. Eftersom personalens insatser är av avgörande betydelse förutsätts en del av bonusen gå till personalen, antingen i direkt löneförmån eller till kompetensutveckling.

Staten bör ge ett tydligt uppdrag att skapa varumärket svenskt välfärd som exportvara. Det svenska musik- och modeundret ska kompletteras med välfärdsundret. Det kan exempelvis handla om att exportrådet ska få ett särskilt uppdrag och stödja och stimulera företag som vill expandera inom välfärdsområdet.

År 2008 fanns det mer än 30 miljoner barn i EU:s 27 medlemsländer. En förväntad marknad uppskattas då omsätta mellan 137 och 280 miljarder euro per år. Det är alltså ingen tvekan om att det finns en marknad för de företag som vill sprida svensk välfärd. Om ett antal företag är framgångsrika i detta arbete kan det innebära att en stor del av den utveckling och forskning kring såväl omsorg som pedagogik som används i hela Europa kan ligga i Sverige som därmed kan utvecklas till ett kunskapskluster.

Socialdemokratin bör ta ett tydligt ställningstagande om att bejaka denna växande sektor. Stå upp för svensk välfärd och se möjligheterna när entreprenörer släpps in i välfärden. Det skulle väl vara en ödets ironi att det är kapitalet och marknaden som bygger ut den välfärd i hela Europa som vi socialdemokrater så gärna vill se.

ROBERT NOORD (S)

oppositionsråd, Haninge

MAGNUS SUNDBERG

rapportförfattare, tankesmedjan Urban(S)