Mikael Damberg (S) med flera påstår felaktigt att Svenskt Näringsliv vill sänka studiebidrag till alla humaniorastudenter (SvD.se 4/7). Rapporten som de hänvisar till beskriver i stället hur en del högskolor driver utbildningar som lämnar en förskräckande stor andel av utexaminerande utan arbete och möjlighet att försörja sig.
Den som verkligen värnar om en kunskapsbredd i det svenska arbetslivet borde göra allt för att höja kvaliteten och statusen för humaniora och konst.
Annika Lundius
Det finns ingenjörsutbildningar där enbart 40 procent får ett kvalificerat jobb efteråt. Humaniora och konst är emellertid särskilt drabbade. En tredjedel av de utexaminerade får inte ett jobb inom en relevant arbetsmarknad, ens efter fem år. Vad värre är, var fjärde kan överhuvudtaget inte försörja sig på sysselsättning. Detta är ett av skälen till Sveriges höga ungdomsarbetslöshet. Samtidigt lider Sverige av stor kompetensbrist på andra utbildningsområden.
Genomströmningsproblematiken är även mycket värre än i de flesta andra länder. Svenska studenter utexamineras till exempel nästan fem år senare jämfört med dem i Storbritannien. Ändå har de svårare att få jobb.
Under de senaste tjugo åren har detta stora problem för samhället och för många strandsatta unga inte förbättrats ett dugg.
Nu vill Mikael Damberg med flera återigen sätta ett litet plåster på ett stort sår. Det finns inga belägg för att mer pengar och högskolepraktik skulle göra mer än enbart marginell skillnad.
I de länder som lyckas få sina ungdomar genom utbildningar och i relevanta jobb i rimlig tid finns oftast en betydligt mer krävande kvalitetsstyrning. Utbildningar som inte håller måttet läggs ner. Ekonomiska incitament både för studenter och högskolan premierar utbildningar som håller god kvalitet och som leder till jobb på ett helt annat sätt än i Sverige.
I flera av dessa länder är humaniora- och konstutbildningar av en sådan kvalitet att de är efterfrågade i näringslivet och språngbräda för många unga till bra karriärer.
Den som verkligen värnar om en kunskapsbredd i det svenska arbetslivet borde göra allt för att höja kvaliteten och statusen för humaniora och konst. Vad Mikael Damberg med flera dock deklarerar är att många svenska ungdomar även fortsättningsvis kommer att utbildas till arbetslöshet. Det politiska modet att rucka på det är inte större nu än det har varit under de senaste två decennierna.
ANNIKA LUNDIUS
vice vd Svenskt Näringsliv
