Under SvD Brännpunkt 24/8 ifrågasätts Stockholms universitets beslut att inte bedriva lärar­utbildningen med waldorfinriktning. Kritiken baseras i hög grad på uppfattningen att detta skulle vara del i en allmän trend inom Europas universitet mot effektivisering, kvantitativa mätningar av resultat och en snäv vetenskapssyn.

Författarna ställer detta mot den frihet, mångfald och vetenskapliga pluralism, som de säger sig värna om.

Enligt vår uppfattning bygger inlägget på en olycklig missuppfattning. Stockholms universitets ställningstagande syftar i själva verket just till ökad mångfald och frihet i studierna för blivande lärare, för att de sedan ska kunna arbeta utifrån olika kunskaps­traditioner och vetenskapliga resultat.

Bakgrunden till beslutet är att prövningen av kursplanerna för de kurser som ingår i utbildningen, och som ges vid Rudolf Steinerhögskolan, visade att dessa kurser inte håller tillräckligt hög kvalitet med avseende på ämneskunskaper.

Konkret visade prövningen att en anmärkningsvärt stor del av kurslitteraturen är Rudolf-Steiner-­baserad och att mycket av den ­vetenskapligt grundade litteratur, som ingår i utbildningen för andra blivande lärare, inte tas upp.

Med tanke på högskolans krav på allsidighet och mångfald blir detta problematiskt och det är mot denna bakgrund som Stockholms universitet fattat sitt beslut.

Författarna till debattartikeln vill värna om mångfalden inom den svenska barn- och ungdomsskolan. Stockholms universitets beslut är inte ett ställningstagande i den debatten.

Självklart har landets universitet och högskolor ett uppdrag att erbjuda utbildningar som behövs för att förse den svenska skolan med välutbildad personal. Samtidigt är det just universitetens och högskolornas ansvar att garantera att dessa utbildningar håller hög kvalitet och är baserade på vetenskaplig grund.

Stockholms universitet skulle välkomna ett system där lärare som ska arbeta i waldorfskolorna utbildar sig genom att bygga på en lärarexamen från t ex Stockholms universitet med waldorfpedagogik. Så fungerar systemet för läkare med antroposofisk inriktning.

Knappast någon skulle väl gå till en läkare som inte har sin läkarutbildning från ett universitet ­eller ta sina barn till en sådan läkare. Vi menar att det är rimligt att ställa samma krav på ämneskunskaper hos framtidens lärare.

STEFAN NORDLUND, dekanus Naturvetenskapliga fakulteten professor i biokemi

ANDERS GUSTAVSSON, ordförande i Lärarutbildningsnämnden professor i pedagogik