På onsdag kommer Sveriges riksdag att rösta om att införa det kritiserade datalagringsdirektivet i Sverige.

Vi vill uppmana alla riksdagsledamöter som anser sig stå för grundläggande demokratiska värden att förkasta detta människorättsvidriga direktiv.

Om regeringen får som den vill kommer datalagringsdirektivet träda i kraft i Sverige redan den 1 maj i år. I korthet går direktivet ut på att lagra trafikdata från internet och elektronisk kommunikation; vilket innebär att information om vem som ringt eller mejlat med vem, var personerna befunnit sig och när det skedde kommer att lagras i minst sex månader.

Den ursprungliga avsikten var att dessa uppgifter endast skulle användas för att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism. Under processen uppluckrades dock definitionen, mycket som ett resultat av intensivt lobbyarbete från organisationer och företag som IFPI, Walt Disney Pictures och Sony som ville få uppgifterna att kunna användas i nästan alla former av brottsbekämpning, framför allt sådan som rörde påstådda upphovsrättsintrång på internet.

Det finns en befogad oro över att ett införande av direktivet i Sverige kommer att leda till att dessa känsliga uppgifter används till mångt mycket annat än enbart bekämpning av allvarliga brott som terrorism.

Kritiken mot direktivet har varit enorm. Nationella domstolar i Tyskland, Rumänien och Tjeckien har underkänt de nationella lagar som försökt implementera direktivet då dessa brutit mot grundläggande medborgerliga rättigheter. Enligt EU:s egen datatillsynsman, Peter Hustinx, är datalagringsdirektivet ”utan tvekan det mest privatlivsinkräktande instrument som någonsin antagits av EU, både när det gäller dess skala och antal människor det berör”. EU:s datatillsynsgrupp har instämt i kritiken, och hävdar att direktivet inverkar på individens okränkbara, grundläggande rätt till konfidentiell kommunikation.

I juni 2010 skickade inte mindre än 106 organisationer, däribland en mängd människorättsgrupper och medborgarrättsorganisationer, ett brev till de ansvariga EU-kommissionärerna där man hävdade att sådan inkräktande massövervakning över hela befolkningar är fullständigt oacceptabel och krävde att EU skulle dra tillbaka direktivet.

Även EU-kommissionens egen utredning av direktivet, som släpptes i april förra året, konstaterade att direktivet utgör en betydande inskränkning av den personliga integriteten, och fann att många medlemsländer tillät att uppgifterna användes lättvindigt och inte alls enbart för att motverka allvarlig brottslighet såsom terrorism.

Det finns inga obestridliga fakta som styrker datalagringsdirektivets effektivitet gällande brottsbekämpning, och ett införande i Sverige skulle medföra ett flagrant angrepp på den personliga integriteten såväl som att innebära en förkastlig massövervakning av vanliga medborgare. Genom att vanliga svenska medborgares trafikdata och elektroniska kommunikation kartläggs innebär datalagringsdirektivet ett minst lika stort hot mot friheten på internet och alla svenska medborgares mänskliga rättigheter som det nyligen omdebatterade Acta-avtalet.

Vi säger nej till massövervakning och kränkningar av medborgarnas mänskliga rättigheter. I stället vill vi att Sverige, tillsammans med andra länder som också är kritiska till integritetskränkande förslag, ska arbeta för att riva upp eller omförhandla direktivet. Det borde inte vara för mycket begärt att ha en regering som kunde stå upp för samma principer.

JENS HOLM (V)

riksdagsledamot

MARIA FERM (MP)

riksdagsledamot

RIKARD ALLVIN

fil. master Globala Studier