I min Brännpunkts-artikel i SvD den 12 juli i år kritiserade jag Regeringsrättens vägran att pröva ett regeringsbeslut som till- låter en ambassadetablering på Djurgården i Stockholm i strid med miljöbalkens bestämmelser om skydd mot nya anläggningar i nationalstadsparken.

Regeringsrättens ordförande Sten Heckscher svarar den 15 juli och raljerar över de kringboendes civila rättigheter, som enligt ordföranden inte berörs av att ”någon tvingas se en halvmeter hög mur några 100 meter från sin bostad”.

Möjligen har Regeringsrätten under sin förhållandevis korta handläggningstid – fyra månader – inte hunnit läsa på tillräckligt.

Fakta är nämligen att:

•Gamla Skogsinstitutet, som är skyddat som statligt byggnadsminne, totalt blåses ut invändigt och omvandlas till ett säkerhetsfort.

•En 180 meter lång och 2,5 meter hög stålpalissad byggs runt byggnaden.

•Fordonshinder i form av ett hundratal betongpollare, betongsuggor, bommar med betongfundament, och belysningsanordningar slås i en cirka 400 meter lång ring i parkterrängen utanför stålpalissaden.

•Ytterligare säkerhetshöjande åtgärder i form av beväpnade vakter, extra fysiska skyddsanordningar med mera är legio kring just denna ambassads tidigare etableringar.

•Ett stort antal personer som begärt rättsprövning har sin bostad mindre än 50 meter från ambassadområdet.

•Den motorbåtsklubb med 3000 medlemmar som är berörd har sin verksamhet mindre än 50 meter från ambassadområdet.

•Samtliga personer som begärt rättsprövning, inklusive motorbåtsklubben, har konstaterats vara direkt berörda av såväl kommunen, länsstyrelsen som regeringen under handläggningen av planärendet.

Regeringsrättens ordförande raljerar vidare över de berördas frustration för att man inte vinner i domstol. Men min kritik är att Regeringsrätten lagstridigt vägrat de berörda att överhuvudtaget komma in på plan.

Regeringsrättens ordförande ger genom sitt svar sken av att Regeringsrätten i ambassadfallet varken satt sig in i materialet eller besitter kunskap om sakägar- begreppet i svensk lag och praxis.

Jag är övertygad om att Regeringsrätten faktiskt besitter denna kunskap och det är det som gör Regeringsrättens hantering klandervärd.

BJÖRN ROSENGREN

Advokat