Vem i hela världen kan man lita på? Den klassiska progglåtsfrågan borde väljarna ställa till Thomas Östros, Lars Ohly, Peter Eriksson och alla de andra rödgröna energipolitiska tyckarna. Anledningen är förstås de många motstridiga beskeden om Vattenfall som de under den senaste tiden formligen strött omkring sig i medierna.

Är man för en delvis försäljning av utländsk kolkraft och satsning på förnybar energi, eller är kanske det viktigaste att Vattenfall håvar in så mycket av (skattebetalarnas) pengar till staten som möjligt genom höga vinster? Är Vattenfall en statens ”kronjuvel” (Östros) eller kanske ”ett stort problem” (Peter Eriksson)? Ja, ju noggrannare man lyssnar på dem mer förvirrad blir man.

Inte ens internt inom Socialdemokraterna är de överens. Nästan varje dag kommer det motstridiga besked från Östros, Baylan, med flera. Men det kan förstås inte vara helt enkelt när Thomas Östros inte ens är överens med sig själv! Den 1 augusti gick han först i vanlig ordning reflexmässigt ut och sågade Centerpartiets förslag. Fyra dagar senare byter han så fot totalt. Östros erkänner att han delar Centerpartiets bedömning att Vattenfall förköpt sig på kol och gas i Europa och att han därmed kan tänka sig en delförsäljning. Hur ska Socialdemokraterna ha det egentligen?

Vänsterpartiet och Lars Ohly har å sin sida klart och tydligt sagt att någon försäljning inte är att tänka på. För dem är det av ideologiska skäl viktigare att staten har makt i bolag som sysslar med apoteksverksamhet, flyg, eller för den delen energi, än att man är öppen för de lösningar som ger bäst resultat. Hur de rödgröna någonsin ska kunna infoga en sådan syn på statens roll i en gemensam ägarpolitik är det nog inte många som förstår.

Mot denna rödgröna energiförvirring står alliansregeringens historiska klimat- och energiuppgörelse. Med en klar och tydlig väg mot hälften förnybar energi 2020 och inga klimatutsläpp 2050 har Sverige som första industrialiserade land fått en plan för att ta sig ur fossilberoendet. Vi gör vår insats för klimatet och lite till, samtidigt som industrins tillgång till energi säkras. Därmed läggs grunden för stärkt internationell konkurrenskraft och fler jobb.

Ett viktigt steg i den utvecklingen är att utveckla ny och innovativ energiteknik. Centerpartiets förslag är att sälja en mindre del av Vattenfall och använda 10 miljarder av pengarna till ett spjutspetsbolag – Framtidsenergi AB. Bolaget kommer att ges en enda uppgift: att tillsammans med privata aktörer investera i framtidens energilösningar och nya gröna jobb i Sverige.

Dessutom satsas medel till riskkapital för utveckling i Norrlands inland Vi i Centerpartiet leder därmed vägen mot en ny generation av framgångsrika företag i landet istället för att elda brunkol ute i Europa. Samtidigt behåller vi inflytandet över Vattenfall.

Valet blir allt tydligare för väljarna. Antingen kan man stödja Centerpartiets och Alliansens sammanhållna och realistiska energipolitik, eller så kan man dra en lott i de rödgrönas energilotteri. Och då är frågan vem man egentligen kan lita på, är det Ohly, Eriksson, Östros 1, Östros 2, eller kanske någon annan?

ANDERS FLANKING (C)

partisekreterare