På torsdagen blev det klart att regeringen kommer att föreslå att bolagsskatten sänks från 26,3 procent till 22 procent. Det ärmycket positivt att regeringen har utrymme för en bolagsskattesänkning, att svensk ekonomi är i den situationen att man kan sänka skatter och bolagsskatten till 22 procent. Det kommer att få positiva effekter på svensk ekonomi.
Det behövs förutsägbara lagar och regler, inte pengar till ett statligt verk.
Krister Andersson
Men förslaget är också kopplat till rättssäkerheten för företagen. Sänkningen av bolagsskatten beräknas uppgå till cirka 16 miljarder kronor och av dessa finansieras 8,8 miljarder kronor av utökade begränsningar i avdragsreglerna för interna räntor i bolagen.
I ränteavdragsfrågan säger dock regeringen ingenting, men gör ändå bedömningen att man kan få in just 8,8 miljarder mer till följd av striktare regler. Vi har från näringslivet full förståelse för att regeringen vill skärpa ränteavdragen. Men – det måste göras på ett rättssäkert sätt. Svenskt Näringsliv skickade redan under våren in ett konkret förslag till regeringen om hur reglerna skulle kunna utformas.
Det förslag om begränsningar av ränteavdrag för företag som varit ute på remiss har mött hård kritik från i stort sett alla remissinstanser och från Lagrådet. Det är rättsosäkert. Enligt förslaget ska Skatteverket bedöma affärsmässigheten i ett ränteavdrag. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet samt Internationella Handelshögskolan i Jönköping ställer sig kritiska till att Skatteverket ska bedöma rätten till ränteavdrag efter kriterier som ”till övervägande del” och ”väsentlig skatteförmån”. Lagrådet – landets högsta domstolsjurister – är också kritiskt och ifrågasätter om det är Skatteverket som ska göra dessa bedömningar.
Ett fundament för rättssäkerhet är klara och tydliga rättsliga normer som med minsta möjliga utrymme för godtycke kan tillämpas på händelser och skeenden i verkligheten. Det juridiska språket i lagar och förordningar måste utformas så att verkligheten kan översättas och objektivt uttolkas av domstolarna. Det är svårt att förstå hur detta ska kunna upprätthållas med det nu framlagda förslaget.
Företagen kommer inte veta om de får avdrag eller inte utan får förlita sig på Skatteverkets subjektiva bedömning. Ansesdet affärsmässigt? Bedöms det att lånet togs till 51 procent av skatteskäl? Eller anses andra skäl föreligga? Sådan bristande förutsägbarhet är oacceptabel. Regeringen tar inte företagens rättssäkerhet på allvar. På presskonferensen i går föreslogs att rättssäkerheten skulle stärkas genom att ge Skatteverket 35 miljoner kronor extra. Skatteverket har redan en budget på närmare 7 miljarder kronor och 10000 anställda och det är uppseendeväckande att regeringen tror att lite mer pengar skulle kunna ge rättssäkerhet. Det behövs förutsägbara lagar och regler, inte pengar till ett statligt verk.
Om inte reglerna för ränteavdrag utformas rättssäkert med objektiva rekvisit kommer den kraftigt ökade investeringsvilja som regeringen säger sig eftersträva att utebli. När ett företag ska ta ett investeringsbeslut måste det ta hänsyn till en lång rad faktorer. På skatteområdet är det första steget att ta reda på vilka regler som gäller. Det handlar inte bara om skattesatser utan om vad man beskattar och hur förutsägbara och tydliga reglerna är. Kan man inte göra en kalkyl på grund av osäkra regler är risken stor att investeringen inte blir av.
Regeringen har nu en möjlighet att i budgeten presentera regler för ränteavdragen som visar att man tar rättssäkerheten för företagen på allvar. Då kan effekten av bolagsskattesänkningen bli många jobb i Sverige och ökade skatteintäkter.
KRISTER ANDERSSON
chef för skatteavdelningen Svenskt Näringsliv
