Arbetslöshetsvågen sköljer över Sverige i spåren av finanskrisen och det internationella efterfrågefallet. Ändå är det just nu nödvändigt för Sveriges långsiktiga välstånd att vi startar en kampanj för att locka flera invandrare till den svenska arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknadens omställningsförmåga är begränsad. Migrationsverket publicerar regelbundet en bristlista, en förteckning över yrken där efter- frågan är stor. Det är allt från akutsköterskor och bagare till tandläkare och VVS-ingenjörer.

Nästa år kommer för första gången färre unga in på arbetsmarknaden än antalet ålder- avgångar. Och för varje år där- efter kommer cirka 2000 färre ungdomar att stå till arbetsmarknadens förfogande än antalet nya pensionärer. Under de närmaste tio åren kommer den svenskfödda befolkningen i arbetsför ålder att minska med 100000. I hela Europa beräknas den arbetsföra befolkningen minska med 40 miljoner de närmaste 40 åren. Flera europeiska länder arbetar därför med rekryteringskampanjer av olika slag; hittills inte Sverige.

Ökat välstånd bygger i grunden på att allt fler människor som arbetar på ett alltmer produktivt sätt. I en rapport till regeringens Globaliseringsråd förra året konstaterade forskaren Philippe Legrain att ökad invandring kan hjälpa till att finansiera välfärdsstaten genom att öka den ekonomiska tillväxten. Utan fler framgångssökande invandrare kommer vi inte att klara välfärds- statens utmaningar, inte minst gäller det vården av gamla.

Om vi låter befolkningen krympa kommer välståndet att minska. Detta tycks också Sveriges kommuner och regioner inse. Nästan alla regioner har befolkningsmål som talar om tillväxt. Stor-Göteborg vill redan om tio år ha en befolkning på 1,5 mil- joner. Stockholm vill på 20 år växa med 600000 invånare.

Traditionella utflyttningslän som Gotland och Norrbotten satsar också på befolkningsökning. De tänker rätt: Paul Krugman fick förra årets ekonomiska Nobelpris just för att ha visat hur inflyttning av arbetskraft i en region skapar ökad produktivitet och starkare ekonomisk ställning.

Självfallet måste vi ta tillvara den arbetskraftsreserv som finns i Sverige: Omskolning, flytt, utbildning anpassad till arbetsmarknaden. Men det kommer inte att räcka. Och det är inte rimligt att tro att det kommer att gå att komma åt flaskhalsarna på arbetsmarknaden enbart genom åtgärder för idag arbetslösa.

Svensk invandringspolitik har under de senaste drygt 40 åren präglats av relativt generös flyktinginvandring och nästan tvärstopp för arbetskraftsinvandring. För exakt ett år sedan infördes den nya lagstiftningen om arbetskraftsinvandring . Det är ett projekt som är potentiellt lönsamt för Sverige. De flesta som flyttar in är i 20–30-årsåldern och har en utbildning från hemlandet. Men hittills har arbetskrafts- invandringen betytt lite.

Det är inte enbart den framtida demografin som talar för att vi bör underlätta för människor att invandra för att arbeta i Sverige. Det finns starka belägg för att invandrare förbättrar våra handelsrelationer med omvärlden (Brännpunkt den 23 november).

Den internationella migrationen driver på globaliseringen. Människor får kontaktnät av stor betydelse. Att utbildade personer från anda länder arbetar en tid i ett land som till exempel Sve- rige är till glädje för båda parter. De som kommer hit får viktiga erfarenheter, kompetenser, nätverk och inkomster, som ofta kommer släkt och länder till godo. FN:s biståndsprogram UNDP har slutat tala om ”brain drain”, utan väljer uttrycket ”brain gain” för att beskriva fördelen med akademisk rörlighet. Cirka 31000 utländska studenter finns varje år på svenska universitet; det vore en vinst för Sverige om en del av dem stannar och arbetar.

Nästan en fjärdedel av de drygt 300 amerikaner som fått Nobelpris har invandrat till USA. Svenskar har inte alltid de bästa idéerna; de kommer fram i mötet mellan olika synsätt. Mång- fald – som i New York eller Berlin – är en attraktion som lockar begåvning.

Svenska institutet börjar nu på regeringens uppdrag marknadsföra Sverige som en attraktiv arbets- destination och lanserar idag en webbsajt (se ruta till vänster), som steg för steg ska leda potentiella invandrare in på svensk arbetsmarknad och berätta om vad som kan vänta i Sverige.

Flera undersökningar visar att Sverige är attraktivt för dem som vill arbeta eller studera i ett annat land. Det handlar naturligtvis om arbetsmarknaden, men är bredare: Sverige måste vara ett land som är känt för bra skolor och god miljö, för kulturutbud och säkerhet. Det är mycket som ska uppväga decembermörkret.

Sajten och samordningen av olika myndigheters och organisationers ansträngningar att nå ut till utländska arbetssökande är en del av ett bred offensiv, till exempel regeringens projekt Kosmopolit, som ska öka handeln genom att ta till vara utlandsföddas kunskaper. Jobbmässor i Asien fylls av europeiska regeringsrepresentanter som försöker rekrytera nyckel- arbetskraft. Det är dags för Sve- rige att finnas med.

OLLE WÄSTBERG

generaldirektör, Svenska institutet