Trafikverket har förlorat kontrollen över läget ute på spåren.

Janne Rudén

Regeringen presenterade i går ett utdrag ur höstens budget där totalt 55 miljarder kronor extra satsas på järnvägen fram till år 2025. Av detta ska 35 miljarder gå till investeringar och 20 miljarder till underhåll. Vi tycker att regeringens aviserade satsningar är välkomna och kommer att leda till att kapaciteten höjs.

Satsningen på Ostlänken medför att fler företag och personer kommer att kunna välja järnvägen som transportsätt. Om fler företag väljer att transportera på järnväg är det positivt för miljön. En viktig satsning är påbörjandet av ny räls mellan Göteborg och Borås. Det kommer leda till effektivare och miljövänligare resa för de drygt tio miljoner arbetspendlingsresor som görs mellan städerna årligen. Dessutom möjliggör det för fler att pendla denna sträcka. Vi förutsätter vidare att detta även innebär en kapacitetshöjning på Göteborgs central.

Vår förhoppning är dock att regeringens satsning enbart är början på en kraftig kvalitetshöjning av svensk järnväg. Ska vi ha en järnväg i världsklass krävs att fler nyinvesteringar presenteras under mandatperioden. Ska Sverige klara klimatmålen såväl som trängseln måste fler spår läggas. Kollektivtrafiken är ett oerhört effektivt verktyg när det gäller att lösa trängselproblem och negativ klimatpåverkan.

Under lång tid tillbaka har underhållet av svensk järnväg varit eftersatt. Regeringens förslag är positivt och ger Trafikverket utökat anslag till järnvägsunderhåll med 1,7 miljarder per år fram till år 2025. Det verkar dock som att regeringen fortskrider med höjandet av banavgifterna för operatörerna. Även om detta kan leda till ökad robusthet i järnvägssystemet är inte svensk järnväg redo för höjda banavgifter.

Med höjda priser för järnvägsgodset kommer en del transportköpande företag att söka sig bort från järnvägen. De svenska företag som är helt beroende av järnvägstransporter för att få ut sina varor i världen kommer att få ett försämrat konkurrensläge på den globala marknaden. Om inte lastbilstransporter likt järnvägstransporter får ökade kostnader kommer allt fler transporter att flyttas över till svenska vägar. Därför bör en banavgiftshöjning kombineras med klimatavgift för lastbilar.

Det absolut viktigaste för att få en bättre svensk järnväg är att ge järnvägen mer resurser. Orsaken till järnvägens problem är dock en kombination av avreglering och bristande resurser för underhåll och investeringar. Järnvägen är ett system och det krävs samordning i alla led för att det ska fungera effektivt.

Genom att splittra upp och inte utföra eget banunderhåll har Trafikverket förlorat kontrollen över läget ute på spåren. Det påverkar Trafikverkets förutsättningar att bedöma vilka underhållsåtgärder som behöver vidtas och hur resurserna gör som bäst nytta. Därför krävs att organisationen för underhåll stöps om i en nysatsning på järnvägen. Med dagens underhållsorganisation finns betydande risker för att regeringens 1,7 miljarder försvinner i myllret av aktörer som ska kommunicera och samordna med varandra.

Dessutom riskerar upphandlingssystemet leda till att resurser läggs på annat än arbete ut i spåren, exempelvis på förhandlingar om tolkning av kontrakt. Vi minns Balfour Beatty Rail. Efter förhandlingar med Trafikverket kom de överens om att avsluta ett stort kontrakt för drift och underhåll i Västra Götaland. Företaget hänvisar till oförutsedda kostnader. Man bröt kontraktet för att Trafikverket och Balfour Beatty Rail hade meningsskiljaktigheter i hur kontraktet skulle tolkas. För detta får, orimligt nog, Balfour Beatty, 125 miljoner kronor.

Innan riksdagen stängde för sommaruppehåll togs ett steg mot förbättrad organisation för järnvägsunderhållet. Riksdagsoppositionen påpekade bristerna i dagens avreglerade modell och fick, trots alliansens högljudda protester, igenom att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag på hur underhållet av svensk järnvägsinfrastruktur ska organiseras. Detta är ett välbehövligt deklarerande från riksdagen som i bästa fall kan leda till ett mer sammanhållet och effektivt järnvägsunderhåll.

Än återstår dock frågan om hur kraftfulla åtgärder regeringen avser att vidta och om de kan få tågen att komma i tid.

JANNE RUDÉN

förbundsordförande Seko – Facket för Service och Kommunikation