Socialförsäkringsministern tycker inte (5/6) att det långsiktiga arbetsgivaransvaret tas bort; ­arbetsgivarna påstås få muskler av rehabiliteringsgarantin på 3,4 miljarder som också ska förstärka företagshälsovården. Hon glömmer att nämna att pengarna är för tre år och huvudsakligen om­konterade tidigare rehabresurser.

Politiska ”garantier” – munväder? Handikappsrörelsen nöjer sig inte med nålpengar, som landstingen gärna stoppar i sina svarta hål. Inga konkretiserade förbättringar finns.

Utsorteringen av sjuka startar den 1 juli, men det tar 5–15 år att skapa en ny kader företagsläkare!

Det står skrivet i stjärnorna om dessa, som mest ska bedriva ren sjukvård, gör nytta i rehabilitering/det förebyggande.

Det är inte brist på vård som i grunden styr sjukligheten utan arbetslivets struktur och de anställdas inflytande. Husmarks allians har redan ryckt undan fundament; kunskapsbasen genom nedläggningen av Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverkets amputation, undermineringen av fackens roll och att sjukskrivning gjorts till den enskildes vandel.

I det nya finns ingen effektiv ­tillsyn (eller sanktion) att arbetsgivaren tar sitt rehabansvar. ­Alliansen avskaffade 2007 ­arbetsgivarens skyldighet att snabbt göra en rehabiliteringsutredning då de ändå struntade i det. Det kommer gå på samma sätt från 1 juli. Ligger det i företagets intresse sparkas den ­sjuke efter sex månader.

Väl ute är den sjukes position svag i kampen om jobben. Regeringen har något ökat lönebidragen och enstaka kan få nyfriskjobb.

Men r iksdagsbeslutet i förra veckan öppnar dammluckorna när så många långtidssjuka, som inte fått adekvat rehabilitering, inte heller får återgå till sin arbetsplats.

Det är därför kommunerna bedömer att socialhjälpstagarna kommer öka med 10 procent. Tala om utslagning!

BENGT JÄRHULT

distriktsläkare i Växjö