Regeringen vill att arbetslöshetskassorna ska bli skyldiga att lämna ut uppgifter till Statistiska centralbyrån, SCB. Detta i syfte att förse regeringen med underlag för att göra kunna kartlägga och analysera arbetsmarknaden. Det framgår av propositionen 2009/10:7 ”Vissa ändringar i arbetslöshetsförsäkringen” som nyligen lämnats till riksdagen.

Det är naturligtvis bra att regeringen är mån om att ha adekvat beslutsunderlag, men det som nu föreslås är dels ett intrång i den personliga integriteten, dels ett hot mot föreningsfriheten.

De uppgifter som krävs för att motverka fusk och överutnyttjande finns redan, bland annat genom det så kallade Informationsutbytet mellan CSN, Försäkringskassan och a-kassorna.

Regeringen förslag går ut på att samtliga a-kassor ska bli skyldiga att lämna ut uppgifter om medlemskap och medlemmars ersättning till SCB och i förlängningen till regeringen själv. Det kan låta oskyldigt men det finns ett två stora problem:

Förslaget hotar den för demokratin grundläggande och grundlagsstadgade föreningsfriheten. Medlemskap i en a-kassa är frivilligt. Den enskilde har rätt att välja om han/hon vill gå med i en a-kassa och vilken a-kassa man i så fall vill tillhöra. Det är också frivilligt att gå ur en a-kassa. I det avseendet är a-kassan en förening som andra.

Regeringens förslag gör dessutom ett stort intrång i den personliga integriteten och kan inte anses förenligt med grundlagens skrivning om värnandet av den enskildes privat- och familjeliv.

Vet man vilken a-kassa en person tillhör är det i vissa fall så att man också får veta vilken fackförening han eller hon är med i eftersom kassor oftast är kopplade till en fackförening eller branschorganisation. Myndigheten får alltså också en indikation på vilken politisk åskådning a-kassemedlemmen har. Särskilt lätt blir det att lista ut vilken politisk åsikt en enskild person har om denne kunnat välja bland flera olika kassor, men valt en som är nära knuten till en facklig organisation med en tydlig politisk anknytning.

Genomförs regeringens förslag är den grundlagsstadgade föreningsfriheten och rätten att inte behöva uppge politiska sympatier allvarligt hotad.

Det största problemet med regeringens förslag och det som verkligen hotar integriteten hos a-kassans medlemmar är dock att uppgifter om medlemskap i och ersättning från a-kassan sedan på individnivå ska samköras med en rad andra register.

Det betyder att när SCB först fått veta vilken a-kassa du är med i så kommer man att samköra olika register och på individnivå, bland annat, kontrollera följande:

• om du är gift eller sambo

• om du har barn

• var du bor

• vilken utbildning du har

• om du är anställd eller egen företagare och vad du jobbar med

• vad du och de övriga i familjen tjänar

• om du varit sjuk och fått sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning

• om du varit hemma med barnen och fått föräldrapenning

• om du varit arbetslös, varit inskriven hos Arbetsförmedlingen och fått någon typ av arbetsmarknadsstöd eller socialbidrag

• vilka skulder du har

Att SCB, och i förlängningen regeringen, får en så fullständig bild av en enskild persons privatliv innefattande allt från familjeförhållanden till sjukdom, arbetslöshet, medlemskap i förening och politisk uppfattning kan knappast vara motiverat om man jämför med vilket kränkning av den personliga integriteten en sådan samkörning av register innebär.

Det integritetshot som debatterades i samband med IPRED-lagen, där det handlade om att lämna ut uppgifter om IP-adresser i jakten på fildelare, är en västanfläkt jämfört med det som regeringen nu föreslår.

IF Metalls a-kassa har, genom Arbetslöshetskassornas samorganisation som varit remissinstans, starkt tagit avstånd från förslaget. Dessutom har flera andra tunga remissinstanser, däribland flera fackliga centralorganisationer, påpekat den integritetskränkande aspekten.

Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser att förslaget i praktiken innebär att staten får insyn i vem som är medlem i vilken arbetstagarorganisation. Självaste Lagrådet har invänt mot förslaget och menar att uppgifter från a-kassorna i så fall ska lämnas ut utan att namnge eller annars identifiera den enskilde medlemmen.

Alla dessa invändningar har regeringen valt att bortse från i sin proposition.

IF Metall uppmanar arbetsmarknadsutskottets ledamöter och riksdagens medlemmar att i sin behandlig av förslaget ta avstånd från det som regeringen nu vill genomföra. Den personliga integriteten och rätten till att tillhöra vilken förening eller politiskt parti man vill utan att behöva berätta det för regeringen måste gå först.

BIRGITTA LANÉR

ordförande IF Metalls a-kassa

ÅKE LJUNGGREN

föreståndare IF Metalls a-kassa