Riksdagens utredningstjänst, RUT, har efter en av oss beställd utredning konstaterat att ”det inte finns ett direkt samband mellan sänkt nivå på arbetslöshetsersättning och skapandet av nya arbetstillfällen”.
Anser regeringen och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) att riksdagens utredningstjänst har fel?
En av huvudteserna bakom regeringens förslag till sänkt a-kassa är att fler jobb skapas om ersättningen är lägre.

Professor Lars Calmfors, som är regeringens stödprofessor i detta ärende, hävdar att 10 procents lägre a-kassa ger 1 procents lägre arbetslöshet. OECD har avvisat detta resonemang i sin rapport ”Employment outlook 2006” (SvD Brännpunkt 22/11). Nu har riksdagens utredningstjänst gjort samma sak.
Frågan är nu om regeringen avser att dra några slutsatser med anledning av detta? Eller spelar det ingen roll om det kommer in nya fakta i debatten?
Riksdagens utredningstjänst konstaterar att nivån på arbetslöshetsersättningen har effekt på lönebildningen. En högre ersättningsnivå leder till ett något högre löneläge. En lägre ersättningsnivå pressar lönerna nedåt.

Från socialdemokratiskt håll har vi länge kritiserat att en sänkt a-kassa tvingar människor att ta nya arbeten för en betydligt lägre lön än de tidigare har haft. Med högeralliansens förslag får den som tidigare tjänat 20 000 kronor per månad efter 300 dagar en a-kassa på 13 000 kronor. Jobberbjudanden på 10 procent under den nivån måste accepteras vilket innebär en lönenivå på 11 700 kronor.
Så ser mekanismen ut som driver fram högeralliansens låglönemarknad. En sådan utveckling leder till att många tvingas ha två jobb för att klara försörjningen.

Riksdagens utredningstjänst konstaterar vidare:
”En uppenbar nackdel med en mindre generös arbetslöshetsersättning är ett sämre försäkringsskydd för dem som förblir arbetslösa under en längre period. En annan viktig faktor är den motverkande effekt som en mindre generös arbetslöshetsersättning kan väntas ha på strukturomvandling som ger ekonomisk tillväxt.”

Utvecklingskraften i svenskt näringsliv hänger intimt samman med förmågan till strukturomvandling och utvecklandet av nya kvaliteter. Med sämre försäkrings- och trygghetssystem ökar rädslan för förändringar. Motståndet blir större.
Att åstadkomma en trygghet under förändringsprocesser är mycket viktigt. Regeringens förslag till sänkt a-kassa motverkar detta, vilket är mycket allvarligt.
När regeringen nu vill orientera Sverige mot att bli mer av låglönemarknad så är det ett brott mot linjen ”vi konkurrerar med kvalitet och inte låga löner”.

I sitt praktiska utfall innebär det en försämring av livskvalitet och möjligheter för stora löntagargrupper.

Sven Erik
Österberg
riksdagsledamot (s)
f d finansmarknadsminister



Peter Hultqvist
riksdagsman (s)