Magnus Nilsson

Det är angeläget att markanvändning sker på ett sätt som minimerar avgångarna av koldioxid.

Magnus Nilsson

2008 beslöt EU:s regeringar och EU-parlamentet om det så kallade 20/20/20-paketet, som bland annat innebär att utsläppen av klimatgaser mellan 1990 och 2020 ska minska med 20 procent. Efterhand har allt fler regeringar insett att detta mål bör skärpas. Till dem som stött kravet på en skärpning av minskningsmålet till 30 procent har den svenska regeringen hört.

Imorgon, den 11 juni, möts EU:s miljöministrar. Vid detta möte ska man bland annat diskutera nya regler för mätning av utsläpp från markanvändning, till exempel skogsbruk och jordbruk, det som i klimatsammanhang brukar kallas LULUCF (Land-Use, Land-Use Change and Forestry).

Att markanvändning, skogsbruk med mera har stor betydelse för klimatet år uppenbart. Det är angeläget att markanvändning sker på ett sätt som minimerar avgångarna av koldioxid, metan och andra växthusgaser. Ändå bortser både de svenska och europeiska klimatmålen från LULUCF. Fokus har varit att minska utsläppen.

Nu vill den svenska regeringen att EU ändrar denna grundsyn. Samtidigt visar det sig att regeringens uttalade stöd för 30-procentsmålet – för vilket man vunnit mycket uppskattning – inte alls handlar om att skärpa EU:s klimatambitioner utan tvärtom om att försvaga dem!

I de skriftliga synpunkter regeringen presenterat inför rådsmötet på måndag skriver man: ”Om förhandlingsförhållandena ändras eller om klimat- och energipaketet ändå måste omförhandlas, till exempel om EU ska genomföra sin villkorade ambitionshöjning till en minskning av utsläppen med 30 procent till 2020, anser regeringen att inräkning av utsläpp och upptag av växthusgaser från LULUCF-sektorn i EU:s klimatmål för 2020 bör ske.”

Den justering regeringen efterlyser kan låta som en teknikalitet, men skulle för svensk del innebära en dramatiskt sänkt ambition. Räknar man in LULUCF i den svenska statistiken, och således gör ett avdrag för den mängd koldioxid som bedöms ha lagrats upp främst i växande träd, sjunker nämligen våra nettoutsläpp av växthusgaser under 2010 från 66 till 32 miljoner ton. Med nuvarande beräkningssätt skulle vi för att bli ”klimatneutrala” därmed inte behöva minska våra utsläpp av växthusgaser med 66 miljoner ton utan bara 32 miljoner ton och således kunna fortsätta att släppa ut 34 miljoner ton växthusgaser per år och samtidigt likväl hävda att vi inte har några utsläpp!

Återigen – hur vi förvaltar våra skogar med mera är oerhört viktigt för klimatet, men ingen ursäkt för att skruva ned ambitionerna på andra områden. Svensk klimatpolitik ter sig alltmera som en pinsamhet…

MAGNUS NILSSON

miljökonsult