EU:s framtidskonvent, som nyligen avslutade sitt arbete med att lägga fram ett förslag till konstitution, unionsfördrag, för den Europeiska unionen, är en flerfaldig demokratisk skandal. I konventet har regeringens representant, Lena Hjelm-Wallén, eller de stora riksdagspartiernas representanter inte gjort något för att demokratisera ordningen.
När konventet nu är avslutat, väljer regeringen fortfarande att försöka dölja och gömma undan de alternativa åsikterna om hur framtidens EU ska se ut. Förslaget till EU-konstitution innebär att antalet områden där EU kan fatta tvingande beslut över huvudet på riksdagen och andra nationella parlament fördubblas från 34 till 70. EU får en heltidspresident, steget är inte långt till en statschef och en utrikesminister. För euroländerna tillsätts troligen en finansminister. Stora EU-länder får ökat inflytande i alla EU-institutioner, små som Sverige får minskat inflytande. Antalet svenska EU-parlamentariker minskar redan 2004 från 22 till 19. Riksdagens egen tidning ”Från Riksdag och Department” sammanfattar konstitutionsförslaget med följande ord: ”Bara att man använder ordet konstitution signalerar att det är frågan om ett slags statsbygge” (nr 21, 2003).
EU-konventet har inte fungerat på något sätt som har med normal demokrati att göra. Förslag och motförslag har inte behandlats under normala former, inga omröstningar har genomförts. Presidieordföranden Giscard d”Estaings auktoritära toppstyrning har förhindrat seriös debatt mellan olika uppfattningar om Europas framtid. EU-konventet har så gott som enbart bestått av företrädare för den EU-federalistiska makteliten - en liten grupp, huvudsakligen äldre och huvudsakligen manliga (82 procent) yrkespolitiker. Sverige har enbart företrätts av EU-anhängare, vilka utan reservation ställt upp på förslag om närmare försvarssamarbete och en EU-utrikesminister trots att de i Sverige offentligt uttryckt kritik mot bådadera.
De svenska EU-anhängarna har accepterat en EU-president trots att riksdagen uttryckligen tagit avstånd från den tanken och genom konstitutionsutskottet till och med riktat en anmärkning mot stats- och utrikesministrarna för att de pläderat för en sådan president mot riksdagens uttalade vilja. Sveriges konventsföreträdare har bidragit till att skapa ett falskt intryck av att konventets slutförslag har en stor enighet bakom sig. Skandalen har nu gått så långt att regeringen försöker bluffa drygt hundratalet svenska myndigheter, folkrörelser och organisationer som fått EU-författningen på remiss. Remisskrivelsen ger ett felaktigt intryck av att det bakom förslaget till EU-författning står ett enhälligt konvent. Men trots Giscard d”Estaings odemokratiska metoder lyckades en grupp konventsdelegater från bland annat Danmark, Storbritannien och Frankrike få ett minoritetsförslag bifogat till det officiella dokumentet och översatt till samtliga EU-språk.
När EU-författningen nyligen skulle behandlas i den polska sejmen (riksdagen) blev det skandal när det visade sig att den polska regeringen inte bifogat minoritetsförslaget till handlingarna. Likafullt har den svenska regeringen upprepat samma fadäs. I remisshandlingarna finns inte minoritetsförslaget med. Detta är givetvis särskilt anmärkningsvärt då det utgör en skiss till ett flexibelt, huvudsakligen civilt, praktiskt, mellanstatligt EU-samarbete av ungefär den typ som svenska EMU-motståndare förespråkar och de flesta svenskar föredrar framför en EU-superstat.
Varför döljer regeringen för svenska remissinstanser att det inom EU-konventet utarbetats ett minoritetsförslag, som ligger långt från den superstatsmodell som såväl EU-författningen som EMU är delar av? Ett förslag som säkert många av instanserna till stora delar skulle ansluta sig till? Är regeringen och ja-partierna rädda för en debatt om EU-författningen före EMU-omröstningen? Är de oroliga för att väljarna ska förstå ännu bättre än hittills vad som håller på att ske - nämligen att EU via EU-författningen och EMU håller på att förvandlas till en superstat vilket skulle göra hela Sverige till en liten marginell delstat, ett utkantslän i EU-staten?
Vi kräver i dag av regeringen att minoritetsförslaget sänds ut som komplement till alla remissinstanser.
