På Brännpunkt 17/3 diskuteras behovet av fler kvinnor som företagare och högre chefer. Sedan vår förra artikel 3/2 har vi presenterat rapporten Mer jämställdhet med Nya moderaterna, innehållande ett antal förslag för ökad jämställdhet. Vi fokuserar på familj, arbetsliv, utbildning, sjukvård och hälsa.
Det stämmer att jämställdhetsdebatten är större än enbart styrelserepresentation. Vikten av en helhetssyn på jämställdhetsproblemen kan inte nog poängteras, men artikeln behandlar endast några av våra tankar.
Arbetsgivare måste tillvarata kompetensen hos alla. För jämställdhet i arbetslivet är lönekartläggning ett viktigt verktyg för att synliggöra och korrigera osakliga löneskillnader. Men det är ingen universallösning och förändrar inte den könssegregerade arbetsmarknaden och det låga antalet kvinnliga chefer.
Vi vill att börsbolagen kompetensredovisar styrelsen och högre chefer i årsredovisningen för att synliggöra deras kompetens och könsfördelningen. Att i huvudsak bara rekrytera och befordra hälften av befolkningen är att missa hälften av den samlade kompetensen. En öppnare rekryteringsprocess gynnar kvinnor och mångfalden ökas.
Sedan regeringsskiftet 2006 har hälften av alla statliga toppjobb gått till kvinnor. Det beror på alliansens reformering av utnämningspolitiken och visar att öppna processer gynnar kvinnor. Näringslivet borde inse detta och följa regeringens exempel.
Andra problem är kvinnors sämre tillgång till riskkapital och den tydligt könssegregerade företagarvärlden. Förutsättningen för ökad jämställdhet på alla områden är kunskap och en fortsatt dialog mellan forskare, intresseorganisationer, politiker, kvinnor och män.
Stora förändringar sker sällan via total enighet. Men vi bör kunna enas om att ökad jämställdhet kräver en fortsatt debatt. Jämställdhet förblir en central fråga vårt fortsatta utvecklingsarbete.
HILLEVI ENGSTRÖM (M)
jämställdhetspolitisk talesperson
ANTI AVSAN (M)
ordförande i delarbetsgruppen Lika möjligheter Familj och arbetsliv






