Recept för enklare kapitalskatt

Vid Globaliseringsrådets seminarium idag offentliggörs Kjell-Olof Feldts huvudrapport om nödvändiga reformer av vårt skattesystem i en globaliserad värld. Hans huvudbudskap är vikten av samarbete över blockgränserna för utformningen av ett stabilt skattesystem.

Rapporten presenterar också ett förslag till hur ett nytt och förenklat system för kapital- och fastighetsbeskattningen kan utformas för att lösa det nuvarande skattesystemets problem.

Den svenska kapitalbeskattningen behöver förenklas. Det gäller särskilt beskattningen av vinster på småhus och aktier. Runt 90 procent av deklarationerna av fastighetsvinster innehåller felaktigheter.

För deklarationerna av aktievinster är felfrekvensen 40 procent. Nyemissioner med mera har gjort vinstberäkningen till en vetenskap.

Det svenska fondsparandet har blivit mycket omfattande och behovet av fondbyten har ökat. Idag beskattas vinsten på de sålda andelarna, vilket gör det oförmånligt att byta.

Allt oftare krävs, även inom regeringen, att det införs en rätt till skattefri omplacering av fondandelar genom skatteuppskov.

Uppskovssystem med stora latenta skatteskulder innebär dock svåra administrativa problem. Därtill kommer att det knappast kan komma ifråga att tillåta skattefria byten endast inom fondsparandet.

Den skattefria omplaceringsrätten måste i praktiken gälla allt sparande. Det skulle dock medföra omöjliga administrativa problem. Det nuvarande uppskovssystemet vid försäljning av bostäder medför redan mer än tillräckliga problem.

Inom ramen för arbetet i Globaliseringsrådet har vi utformat ett system med skattefri omplaceringsrätt utan uppskovssystem.

Modellen innebär en beskattning av en tänkt schablonavkastning på den skattskyldiges nettokapitalbehållning snarlik Hollands boxmodell för kapitalbeskattning och den partiella modell som används i Sverige för kapitalförsäkringsbeskattningen.

Vissa tillgångsslag liksom dithörande skulder bör dock hållas utanför schablonbeskattningen och beskattas enligt gällande konventionella system.

Dit hör all näringsverksamhet, liksom onoterade aktier och större innehav i börsnoterade bolag (förslagsvis innehav över 10 procent).

Sammanfattningsvis innebär boxsystemet följande:

Skattebas:

+ Summan av värdet på alla privat-ekonomiska finansiella tillgångar.

+ Hälften av taxeringsvärdet på småhus (endast hälften då kommunal fastighetsavgift också utgår) och värdet på bostadsrätter (enligt särskild beräkning).

- Privatekonomiska skulder (inklusive bostadslån).

Nettot x 3 procent = schablonintäkt som beskattas med 30 procent.

Denna schablonskatt ersätter helt nuvarande kapitalinkomst- och kapitalvinstskatt.

Att endast halva taxeringsvärdet på småhus bör ingå i kapitalet beror dels på att kommunal fastighetsavgift utgår med 1procent, dock högst 6000 kr, dels på att kapitalvinstskatten på fastighetsvinster för närvarande endast är 22 procent.

Vid valet av schabloninkomstens höjd måste en rad faktorer beaktas.

Det är lätt att finna tillgångsslag som kan ge högre avkastning än den valda schabloninkomsten, men då också med risk för förlust.

Det är heller inte svårt att finna tillgångar med lägre eller ingen avkastning, som check- och lönekonton, som utgör en stor andel av hushållens finansiella tillgångar.

Det ska observeras att schablonen ska tillämpas på summan av de låg- och högavkastande tillgångarna minus skulder och motsvara en långsiktig medelavkastning på denna mix.

Exempelvis är 2000-talets börsvinster idag nästan helt utplånade. En viss försiktighet är därför ofrånkomlig. En högre långsiktig medelavkastning än 3 procent bör därför inte komma ifråga.

Schablonbeskattningen gerföljande fördelar:

1. Förenkling, särskilt av deklarationsförfarandet. Inga försäljningsvinster/förluster behöver deklareras, då de inte beskattas.

2. Värdestegringar/minskningar beskattas/beaktas i princip allt eftersom de uppstår. Härigenom kan skattefria omplaceringar ske fritt utan att latenta skatteskulder uppkommer.

3. Bostadsvinstuppskoven behövs inte längre och heller inga utflyttningsskatter.

Men det finns också nackdelar med systemet. Så kommer schablonen ofta att avvika från den verkliga avkastningen. Förluster beaktas endast nästa år genom minskningen av basen.

Underskott på grund av negativ kapitalbas ger dock rätt till skatteavräkning. Frågan om huruvida schablonens avvikelse från exakt rättvisa kan godtas beror på avvägningen mellan behovet av å ena sidan förenkling och skattefria omplaceringar och å andra sidan precision i beskattningen.

Ett schablonsystem av denna typ kan ha stora fördelar. Mitt och Kjell-Olof Feldts förslag utgör inget färdigt system.

Vi menar dock att det bör utredas närmare som ett alternativ till dagens komplicerade beskattning av kapitalinkomster.

SVEN-OLOF LODIN

professor