Uppenbarligen går det inte att lita på objektivitet, oberoende och opartiskhet från våra jurister.

Kent Ekeroth

Återigen gör Anne Ramberg det tydligt att hon, och jurister som resonerar på samma sätt som henne, inte hör hemma i rättsprocessen överhuvudtaget. På grund av hennes egna politiska uppfattningar dömer hon ut andras för att hennes åsikter av någon outgrundlig anledning ska ha företräde. Helt bisarrt.

Jurister ska, precis som nämndemän, vara objektiva och opartiska och därmed utgöra en garant för att domstolarna värnar rättsordningen i ett öppet och demokratiskt samhälle. Rättens ledamöter ska inte företräda några politiska värderingar och de ska inte heller själva sitta och avgöra vad som är ”extrema åsikter”. Kan detta anses vara fallet med Ramberg? Knappast.

”Ingen domare ska utses på politiska meriter”, säger Ramberg. Men om det inte vore för en sällsynt inblick i våra juristers politiska hemvist, där Ramberg är ett utmärkt exempel, skulle det svenska folket aldrig fått veta de odemokratiska och högst politiska åsikter som en av våra högsta jurister besitter. Fördelen med nämndemän är att det åtminstone är känt vilka politiska inriktningar de har, och att de fördelas i enlighet med medborgarnas åsikter. Ett system som det Ramberg önskar sig hade alltså minskat transparensen drastiskt. Det hade inneburit att juristskrået kunnat sitta med sina politiska åsikter, fria att influera hela rättsväsendet, utan insikt från folket som berörs av det. Svenska folket hade fått köpa grisen i säcken, helt ovetandes om vilka politiska sympatier de jurister som dömer dem har. Är det bättre för förtroendet?

Meningen med dagens ordning är att rättssystemet ska spegla rättsmedvetandet i samhället. Sverigedemokraterna har sedan riksdagsinträdet varit med och stiftat hundratals lagar, där några till och med kommit till på vårt initiativ. SD är en del av den politiska verkligheten i Sverige. Precis som vi influerar lagar är sverigedemokratiska väljare också en del av det allmänna rättsmedvetandet, uppenbarligen till Rambergs stora förtret.

Ramberg ondgör sig över att lagar inte alltid tolkas exakt så som var avsikten då de skrevs, eftersom nämndemännen har andra åsikter. Det tycks dock bara gälla vissa åsikter, och vissa typer av frågor. Eller menar hon att de lagar som stiftades under socialdemokratiskt styre endast kan tolkas rättvist av socialdemokrater? Det är ett ohållbart resonemang.

Innan Ramberg gjorde sitt uttalande om nämndemännen med udden riktad mot SD hade jag en mer kritisk inställning till nämndemän. Men efter att hon så tydligt gjort klart sin egen subjektivitet och politiska aktivism, är jag nu mer positiv till nämndemännens roll i Sverige. Uppenbarligen går det inte att lita på objektivitet, oberoende och opartiskhet från våra jurister.

KENT EKEROTH (SD)

riksdagsledamot