Regeringen har nyligen presenterat ett förslag till riksdagen om en ny modell för tillsynen av avgifterna på elnäten. Förslaget stärker kundernas ställning och innebär en mycket stor omställning för elnätsföretagen. Men det finns en rad faktorer som innebär att kunderna måste acceptera höjda elnätsavgifter framöver.
Idag sätter nätföretagen själva sina avgifter för överföring av el. Avgifterna granskas sedan i efterhand av Energimarknadsinspektionen. Den nya modellen innebär att vi i förväg ska besluta om hur stora intäkter företagen får ha under en fyraårsperiod.
Det gynnar både kunderna och företagen. Kunderna eftersom de vet att företagen inte tar ut för höga intäkter och företagen eftersom de får en större förutsägbarhet i sin verksamhet. Samtidigt är det vår uppfattning att den ändrade modellen inte innebär att kunderna kan förvänta sig lägre avgifter.
Företagen har ökat leveranssäkerheten, installerat nya mätare och förbättrat sin service. Trots det har avgifterna för de flesta kunderna inte ökat sedan 1997. Tyvärr har denna kunskap drunknat i den allmänna debatten om elprisernas totala utveckling och situationen på de konkurrensutsatta delarna av elmarknaden.
Skillnaderna mellan företagen är dock stora. Många företag har inte höjt avgifterna alls under flera år, vissa har gjort en större höjning för att sedan ligga stilla flera år. Här har inspektionen bedömt att enstaka större höjningar i de flesta fall varit skäliga, medan kunderna hellre velat ha en utjämning över tiden.
Elnätsföretagen har monopol inom sina områden. Alla länder som avreglerat sina elmarknader har därför nationella tillsynsmyndigheter som granskar avgifterna på näten, ställer krav på effektivitetsförbättringar och ser till att elhandelsföretag och privatpersoner får tillträde till näten på skäliga villkor.
Vår tillsyn har sannolikt bidragit till att hålla tillbaka avgiftshöjningar. Att elnätsföretagen samtidigt fått fler krav på sig tyder på att de effektiviserat sin verksamhet. Frågan är dock hur länge vi kan vänta oss att det fortsätter i samma takt som hittills, särskilt då det inte tycks ske någon nämnvärd strukturomvandling i sektorn.
Förväntningarna är också stora på vindkraftutbyggnad. Det är därför viktigt att den nya tillsynsmodellen främjar fortsatta investeringar i nya och förstärkta elnät så att branschen kan möta förväntningar från de producenter som vill bygga ny elproduktion.
Företagen har rätt att ta ut avgifter som gör det möjligt att utveckla och investera i verksamheten. När inspektionen bedömer om företagens intäkter är skäliga väger vi samhällets långsiktiga behov av utbyggnad av näten mot den kostnad som är rimlig för kunden att bära. Vi påverkar investeringstakten.
Elnätsföretagen är skyldiga att ansluta en kund till sitt nät. De flesta nyanslutningar kommer idag från 3G-företag som bygger master. Bedömningen av kostnaden för anslutning skiljer sig ofta markant mellan elnätsföretaget och den som vill ansluta sin anläggning.
Nätföretagen anser idag att de inte får täckning för sina anslutningskostnader och att det i själva verket är elnätskunderna som får betala en del av 3G-företagens kostnader. Kostnaderna kommer i den nya tillsynsmodellen att inkluderas i de intäkter som nätägarna får ta ut från kunderna. Även kostnader för förstärkningar av stamnätet kommer att föras vidare till slutkunderna.
De flesta kunder är anslutna till ett lokalnät. Men för att elen ska kunna distribueras till lokalnäten måste dessa nät vara anslutna till regionnät och stamnät. Statliga Affärsverket svenska kraftnät ansvarar för stamnätet och har aviserat behov av stora höjningar av sina avgifter för att kunna förbättra driftsäkerheten, bygga bort begränsningar i överföringsförmågan, underlätta för utbyggnaden av förnybar elproduktion samt på grund av att kostnaderna för att överföra el har ökat.
Efter stormen Gudrun beslutade riksdagen att från den 1 januari 2011 får inga avbrott vara längre än 24 timmar. Samtidigt fick kunderna rätt till ersättning vid avbrott som är längre än 12 timmar. Företagen har gjort omfattande investeringar, men behöver investera ytterligare för att uppfylla kraven.
De fundamentala faktorerna bakom de ökade kostnader som elnätsföretagen nu ser är så avgörande att det blir svårt att undvika prisökningar framöver. Redan i år bryts trenden med oförändrade avgifter. I januari varje år fastställer elnätsföretagen sina avgifter. Vi ser nu att årets höjningar, när inflationen räknats bort, ligger på i genomsnitt 5 procent och i vissa fall betydligt mer .
YVONNE FREDRIKSSON
Generaldirektör
Energimarknadsinspektionen
