Hotet om klimatförändringar är en av de svåraste utmaningar som det moderna industrisamhället ställts inför. Vi vet att mänskliga utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet.
Utsläpp som kommer från vår användning av olja, kol och naturgaser står för största delen av dessa utsläpp.

Samtidigt är västvärlden väldigt beroende av oljeimport från politiskt instabila regioner för att klara sin energiförsörjning.
Det finns flera länder i Asien som är i stark ekonomisk utveckling där energibehovet snabbt kommer att öka. Vi kommer om några år att nå den maximala produktionskapaciteten för olja och naturgas. Därefter kommer den att avta.
Detta kommer att leda till kraftigt höjda energikostnader och i ett längre framtidsperspektiv en mycket instabil värld om inte vårt beroende av olja kan minska.

Alla dessa faktorer pekar mot att vi omgående måste kraftsamla resurser för att utveckla nya energisystem som inte är baserade på olja, kol eller naturgas - helst med förnyelsebara energikällor, till exempel solenergi.

Vi
står gemensamt i världen inför en stor uppgift som angår oss alla.
Vi behöver skapa förutsättningar för att framtida generationer ska kunna njuta av vår fruktbara planet precis som vi har gjort.
Vi har helt enkelt inget val utan måste göra stora satsningar på både forskning och utveckling inom energiområdet för att lösningar ska finnas tillgängliga inom en snar framtid.

Även när det finns färdiga lösningar för nya energisystem kommer det att ta decennier att förverkliga dessa eftersom hela infrastrukturen i samhället kan behöva förändras.
När de stora problemen står utanför dörren kanske det redan är för sent. Vi har därför inte mycket tid på oss.

Ett kortsiktigt nationellt ekonomiskt tänkande måste ersättas med globala långsiktiga mål att skapa en bättre värld där framtida generationer kan andas ren luft och dricka hälsosamt vatten.

Min verksamhet vid Stanforduniversitetet i Kalifornien har medfört att jag på nära håll har kunnat följa den diskussion om energiforskningen som för närvarande pågår i
USA.
Många forskare talar om att det behövs ett Apolloprojekt med en gigantisk satsning för att utveckla förnyelsebara energikällor. Department of Energy (DOE) i USA är på väg att skapa ett antal stora nya forskningsprogram.

Nyligen har ett nytt grundforskningsprogram inom vätgas som energibärare (www.sc.doe.gov/ bes/hydrogen.html) genererats. Under nästa år kommer en stor satsning på grundforskning runt solenergi.
Vi på Stanforduniversitetet har lokalt skapat ett nytt energiprojekt, kallat Global Climate Energy Project (http://gcep.stanford.edu), som är helt finansierat av den privata sektorn.

Exxon Mobil, Toyota, Schlumberger samt General Electric har gemensamt donerat 225 miljoner dollar för att forskningen, som administreras av Stanforduniversitetet, ska skapa nya energisystem som inte genererar växthusgaser.

Man kan fråga sig varför oljebolag vill satsa på en utveckling som leder till att vi inte ska använda olja. I framtiden vill de se sig själva som energiföretag. De förutser att en ny
betydande industrisektor kommer att utvecklas runt energiteknologi och infrastruktur baserad på förnyelsebara energikällor.
I det sammanhanget kan det också vara viktigt rent strategiskt att satsa på energiforskning för framtida industriutveckling.
Sverige har sedan energikrisen på 1970-talet varit ett föregångsland när det gäller energiforskning. Vi är en nation som ofta drivit energi-, klimat- och miljöfrågor i världen.

Jag har ofta talat varmt om Sverige runt om i världen och varit stolt över att vara svensk. Det är därför jag med bestörtning ser vad som håller på att hända med svensk energiforskning.

Finansiering av energiforskning har de senaste åren kommit från Energimyndigheten och Vetenskapsrådet via näringsdepartementet. Energimyndigheten har finansierat tillämpade projekt medan Vetenskapsrådet har stött projekt av långsiktig grundforskningskaraktär.
För en framgångsrik satsning behövs både grund- och tillämpad forskning. Regeringen har nu beslutat att kraftigt minska energiforskningen i
Sverige när den behövs som mest.

Finansieringen via Energimyndigheten har i stort sett halverats och energiprogrammen inom Vetenskapsrådet har nu helt avslutats.
Det betyder att det i praktiken inte kommer att finnas någon grundforskning via Vetenskapsrådet inom energiområdet.
Det är just denna forskning som är nödvändig om långsiktiga mål ska kunna uppnås.

Jag kan inte tro att regeringen med avsikt tänker avveckla svensk energiforskning. Något måste ha blivit fel.

Jag tror också att svenska folket ställer sig bakom att svensk energiforskning är viktig därför att vi bidrar till att lösa globala problem, gemensamma för alla nationer på jorden, men också ur ett framtida strategiskt perspektiv för ny möjlig industri. Vi behöver stärka energiforskningen, inte försvaga den.
Den nu uppkomna situationen kanske kan användas för att omstrukturera energiforskningen i Sverige. En möjlighet vore att sätta upp gemensamma mål som olika forskningsfinansiärer kan sträva mot både ur ett grundforsknings- och
utvecklingsperspektiv.

Det finns många svenska forskare som har unik kompetens inom olika specialområden men som kanske i dag inte ser hur de kan bidra till energiforskningen.

Man kan tänka sig konferenser där viktiga frågeställningar inom olika energisystem belyses. Det kan sedan redovisas i skrifter som görs tillgängliga för forskarsamhället och myndigheter.
Det har varit en del svåra år för svensk forskning. En nysatsning på energiområdet skulle kunna ge en nytändning för många svenska forskare.

Det är viktigt att regeringen återställer den finansiella situationen inom Energimyndigheten och Vetenskapsrådet, men också ser sig beredd att satsa mer resurser än tidigare.

Det skulle ge tydliga signaler inom forskarsamhället. Energiproblematiken är mer brinnande än någonsin.
Min förhoppning är att Sverige kan fortsätta att vara ett föregångsland när det gäller energi-, miljö- och klimatfrågor.