En ny internetrevolution håller på att inträffa. Revolutionerna kommer med en förbluffande regelbundenhet när människor upptäcker nya sätt att använda datorer sammankopplade i nätverk.
Den första revolutionen skedde på 1980-talet. Den handlade om hårdvara, protokoll som lät datorer tala med varandra och tjänster som datorpost och webb.
Revolutionen möjliggjordes av tekniska framsteg och handlade om de nya möjligheterna med sammankopplade datorer: att flytta filer, sända datorpost och sprida nyheter. Vi gick från isolerade datorer till ett nätverk.

När webben blev populär på 1990-talet lockades fler och fler online, och den andra revolutionen började. Den handlade om att lägga innehåll på nätet och organisera informationen.

Revolutionen möjliggjordes genom att det nu fanns mycket folk och pengar på nätet; det lönade sig för alla organisationer att försöka skapa en nätversion av sig själva.
Slutligen tillkom de tjänster som behövdes för att orientera sig bland all information - först portaler och sedan
sökmotorer.

Den tredje revolutionen handlar om möjligheten att göra nya saker av nätets innehåll. ”Rip, Remix, Burn” som Apples slogan skanderade.
I dag finns enorma mängder av information utspridd och tillgänglig, från webbsidor och bloggar till vetenskapliga artiklar och fotografier.

Från att man tidigare inte hittade någon information, finns nu ett överflöd där det viktiga är att hitta rätt information.

Det handlar inte längre om att enbart söka i informationsmassan, den kan också sättas ihop på nya sätt. Fotosamlingen Flickr är inte bara en bilddatabas: kreativa användare har kombinerat dess bilder (vilka är försedda med nyckelord) till kartor, ämnesrelaterade collage, ritat ut de sociala nätverken mellan skaparna och kopplat samman informationen till informella uppslagsverk.

Aktivister kan sammanställa översikter av motståndare genom automatiska nätsökningar. Kartor visar vilka nyheter som sprids snabbast och hos vilka medier.
Verktyg för att samla information samlar inte längre från ett fåtal
väldefinierade källor, utan från otaliga källor över hela nätet. Innehållet blir flytande, mixas om, blir svårare att hägna in.
Om den första revolutionen dominerades av universiteten och den andra av dotcom-bolagen, så är den tredje dominerad av intressegemenskaper. Revolutionen handlar om verktyg för enskilda intressen. De bygger på den grund av innehåll som funnits tidigare, men gör den mer effektiv att använda för forskaren, journalisten, miljökämpen, konstnären eller bilentusiasten.

Det finns minst lika många förmögenheter att göra här som i de tidigare revolutionerna, genom att se till så att människor inte behöver söka eller sortera informationen själva.

Ett exempel: Google hittar i dag allt du söker efter. Tredje revolutionens sökmotor skulle automatiskt hitta den information just du vill ha - och sätta den i ett sammanhang.
Som alltid är det en evolutionär process: det experimenteras fritt. De flesta idéer faller platt till marken, ett litet fåtal triumferar och blir en del av vardagen -
datorpost, webben, Google, Wikin.

Två saker kan hindra experimenten och stoppa revolutionen: klibbig upphovsrätt och en för strikt integritetsuppfattning.

Ett problem är upphovsrätten som den ser ut i dag. Många grupper försöker kontrollera användningen av sina verk genom att låsa in dem i kontrollerade system och kräva avtal för all användning.
Det gör det svårt för nyskapandet att verka - om jag inte tillåts att koppla samman min musiksamling med en textläsare kan jag aldrig testa om det är en bra idé.

Ett annat problem är att många av de mest innovativa tankarna bygger på att vi lämnar elektroniska spår efter oss. Regler för att skydda privatlivet kommer lätt i konflikt med även önskvärda möjligheter.

Personuppgiftslagen (PUL) skapades under nätets tidiga år. Den har svårt att hantera den nya mixningskulturen. Om jag skapar en nättjänst som kombinerar offentlig information till personakter, begår jag då ett brott mot PUL genom att göra den tillgänglig?
Blotta tanken att det kan vara olagligt
kyler intresset.

Nyckeln till att odla innovation är att göra det lätt att börja och skydda experimenterandet. De tidigare datorrevolutionerna skedde på det sättet. Den tredje revolutionen behöver också den insikten.