9 SvD.se
Läs hela artikeln ovan.
svd.se/brannpunkt
Brännpunkt 9/3 Det är dags att stoppa det flummiga etikpratet, skriver Mats Qviberg
REPLIK 2 | Företagsledare och ”flummigt etikprat”
Vet Mats Qviberg vad som har hänt inom Corporate Social Responsibility (CSR) de senaste decennierna? Det verkar inte så.
Hans inlägg i debatten (SvD Brännpunkt 9/3) liknar den som fördes av Milton Friedman på 60-talet. Långt innan globaliseringen, privatiseringarna och avregleringarna började skjuta fart. Och långt före det öppna informationsamhällets intåg.
Qvibergs prat om Henry Fords filantropi till förmån för Hitler är poänglöst och olustigt. CSR handlar för övrigt inte om filantropi.

Det är riktigt att kapitalismen är världens motor. Men den fordrar en stark regelbas och fungerande institutioner. Dessa saknas på den globala arenan i dag. Om inte företagsledarna är med och formar framtiden kan världsmarknaden allvarligt skadas.
Det finns redan många exempel på störningar, såsom företagsfientliga domslut samt dåliga
och prohibitiva lagar, skrivna av tjänstemän som saknar kunskap om näringslivets förutsättningar.
Men det som håller många företagsledare sömnlösa om natten är oron att momentum i den globala ekonomiska liberaliseringen ska gå förlorad. Företag som är ledande inom CSR attraherar den välutbildade arbetskraften och högkvalitativa partner samt institutioner som Världsbanken och IMF.
Det är dessa företag som kommer att hålla globaliseringsprocessen under armarna.

Var inte orolig, Mats Qviberg, företagsledarna vill inte och kommer inte att ”förvandlas till något slags privata myndigheter”. Däremot kan företagen, med sina enorma resurser och med verksamhet i många länder, spela en central roll genom att vid sidan av respektive regeringar (som bara har makt i sitt eget land) arbeta för en hållbar utveckling.
Mats Qviberg uppger i en efterföljande intervju i SvD att det räcker med att följa lagen. Vet han inte hur bristfälliga lagarna kan vara utanför Sveriges gränser?
Vet han inte att det pågår ett stort antal
rättegångar i världen mot företag som följt ett värdlands lagar? Därför att dessa inte på något vis tillgodoser mänskliga rättigheter.

Qviberg åberopar direktörerna i Skandia och Enron till stöd för sin retorik. Återigen poänglöst i sammanhanget.
För att citera Groucho Marx: ”The secret of life is honesty and fair dealing. If you can fake that, you”ve got it made”.
Mats Qvibergs moraliska kompass räcker säkert i Sverige. Men den räcker inte när också kunskap behövs för att hantera en verksamhet i ett utvecklingsland med en repressiv regim (som det finns många av).

CSR hjälper företagsledningen när det blåser snålt i en instabil region och aktivistgrupper och advokater rycker i låset. CSR är en policy och ett verktyg som omfattar både moralisk och finansiell excellens.
Det handlar egentligen om ”superior management”.