Fria och oberoende medier utgör en av grundvalarna för vår demokrati. Public service med dess unika ställning bör särskilt värnas. Därför är det oroväckande att regeringen försöker inskränka public service möjlighet att verka som en oberoende aktör på mediemarknaden.

I dag består det svenska medielandskapet av såväl public service som en bredd av kommersiella aktörer. Och det är inte längre alltid tv:n som är den primära platsen att ta till sig utbudet från – webb och mobil växer fram som etablerade plattformar. Det är en på många sätt positiv utveckling, men en utveckling som gör att det finns en anledning att se över skyddet av våra fria och oberoende medier.

Att SVT kan erbjuda ett brett utbud av nyheter, drama, kultur, sport och nöje fritt från reklam är viktigt för svenska folket. Medieakademin genomför regelbundet undersökningar där de mäter svenska folkets förtroende för olika företag. I årets undersökning hamnade Sveriges Radio allra högst, direkt följt av Sveriges Television. På tredje plats hittas Ikea. En fördjupad undersökning visar att endast 11 procent av svenska folket vill se en avsmalning av public service och 71 procent anser att det är ett dåligt förslag att inte låta SVT konkurrera med kommersiella underhållnings- och sportkanaler. Det obefintliga stödet för begränsningar för public service ser likadant ut hos samtliga väljare oavsett partisympatier.

För att skydda oberoendet och självständigheten har vi ett system där public service-företagen inte är en statlig organisation som styrs direkt av regeringen. Stora förändringar måste tas via riksdagen och sändningsvillkoren. Beslut i riksdagen ska föregås av en prövning av om förändringen är förenlig med yttrandefrihetsgrundlagen och radio- och tv-lagen.

I dag röstar riksdagen om ett flertal frågor som berör public service. Vi har redan fått samtliga riksdagspartier, inklusive Moderaterna till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths förtret, att enas om att rösta för att SVT även fortsättningsvis ska ha möjlighet att sända attraktiva sportevenemang som förutsätter sponsring. Vi anser att public service ska fortsätta värnas och vill även att:

1) Förhandsprövningen som regeringen infört förändras. Förhandsprövningen innebär att när SVT, SR och UR vill komplettera sitt utbud med nya tjänster ska dess marknadspåverkan bedömas och behandlas av konkurrenterna. Dessa ska sedan ge besked om de tycker att det påverkar deras förutsättningar och marknad.

Det är nog uppenbart för de flesta att konsekvensen blir att public service-företagens kommersiella konkurrenter i praktiken kan stoppa public serviceföretagens utveckling. Detta ska ifrågasättas ur ett yttrandefrihetsperspektiv, ur ett demokratiperspektiv och ur perspektivet att Sverige skall ha en fri och obunden public service. Därför måste den delen av förhandsprövningen som rör marknadspåverkan avskaffas.

2) Regeringen upprättar en så kallad evenemangslista. Vi vill att alla ska kunna se stora idrottsevenemang i fria kanaler. Stora idrottsevenemang tillhör de mest sedda tv-programmen och viktiga sporthändelser är en del av vårt samhälle och skapar samhörighet. Vi vill att det ska fortsätta vara så. I radio- och tvlagen finns ett krav, infört efter ett EU-beslut, som innebär att stora evenemang ska sändas fritt i hela landet. För att lagen ska ha praktisk verkan krävs att regeringen meddelar vilka evenemang som åsyftas och inrättar en evenemangslista. Idag finns ingen sådan lista i Sverige, medan motsvarande finns i länder som Finland, Storbritannien, Österrike, Frankrike, Tyskland, Irland och Italien. En definition av evenemang av nationell betydelse skulle exempelvis kunna omfatta OS, fotbolls-VM och EM för män och kvinnor, utomhus-VM och EM i friidrott samt vinteridrotten.

3) Public service fortsätter ha en trygg och oberoende finansiering. SVT har att uppfylla en rad, högst berättigade, krav på tillgänglighet, bredd, djup, mångfald och kvalitet i programutbudet. Utan en trygg finansiering är det en omöjlighet att SVT kan behålla bredden i utbudet.

Vi är öppna för att se över finansieringsmodellen, då en snabb teknikutveckling i kombination med nya generationer med nya levnadsvanor har förändrat hur vi tar till oss media. Däremot avvisar vi en finansiering genom statsbudgeten eftersom det ger staten möjlighet att via anslagen kontrollera public service. Oberoendet måste förbli starkt.

Public service-företagen har ett antal ansvarsområden som ska spegla vårt gemensamma samhälle. De arbetar för att leva upp till dessa, vilket också visat sig ske. Det kan handla om att granska myndigheter, ett speciellt ansvar för folkbildning, ett speciellt ansvar för att spegla och granska händelser på kulturlivets olika områden och att beakta språkliga och etniska minoriteters intressen, för att nämna några.

Väl fungerande medielandskap finns i länder där public service verkar parallellt med kommersiell media. Public service ska inte bara fylla de luckor den kommersiella marknaden inte är intresserad av, det ska vara en stark och högkvalitativ medieaktör som ska fortsätta ha möjliget att se till hela publikens behov och intressen.

GUNILLA C CARLSSON (S)

ordförande kulturutskottet

HELENE PETERSSON (S)

ledamot konstitutionsutskottet

PETER ERIKSSON (MP)

ordförande konstitutionsutskottet

TINA EHN (MP)

kulturpolitisk talesperson