Läkarbristen, som inte kommer att minska inom överskådlig framtid, skulle delvis kunna lösas genom att de cirka 30 procent av primärvårdens patienter som lider av psykisk ohälsa, erbjöds psykolog i stället för stafettläkare.

Sveriges kliniska psykologers förening

Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivningar, och cirka 30 procent av hälsocentralernas patienter lider av depression eller ångest. Enligt aktuell forskning är psykologisk behandling (kognitiv beteendeterapi, interpersonell terapi och vissa former av psykodynamisk korttidsterapi) minst lika effektiv som medicinering vid ett flertal psykiska besvär. I linje därmed förordar Socialstyrelsen psykologisk behandling som förstahandsval vid ångest och vid lindrig och medelsvår depression.

Men hälften av landets hälso- och vårdcentraler saknar psykologer. Samtidigt har många hälsocentraler, på grund av läkarbrist, under många år hyrt in så kallade stafettläkare till enorma kostnader. Det är en lösning som inte står i proportion till den vårdkvalitet den ger, samtidigt som den på sina håll bidragit till att urholka primärvårdens ekonomi.

Läkarbristen, som inte kommer att minska inom överskådlig framtid, skulle delvis kunna lösas genom att de cirka 30 procent av primärvårdens patienter som lider av psykisk ohälsa, erbjöds psykolog i stället för stafettläkare utan kontinuitet och förankring i verksamheten. Psykologer har en femårig universitetsutbildning och Socialstyrelsens legitimation att självständigt diagnosticera och bedriva psykologisk behandling. Med fast anställda kliniska psykologer skulle den deprimerade, ångestfyllda eller sömnlösa patienten få evidensbaserade behandling enligt Socialstyrelsens riktlinjer, och därtill den kontinuitet, trygghet och uppföljning som god vårdkvalitet kräver. Det vore dessutom en betydligt billigare lösning. Västra Götalandsregionen och Gustavsbergs vårdcentral i Värmdö kommun kan nämnas som exempel på lyckade satsningar med fler psykologer inom primärvården.

Oavsett läkarbrist skulle kliniskt erfarna psykologer kunna vara den yrkesgrupp som ansvarar för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa inom primärvården. I de fall medicinsk utredning eller behandling behövs, skulle patienten givetvis slussas vidare till läkare. Som patient och skattebetalare kan man kräva att förändringar görs för att korta ner väntetider och öka patientsäkerheten.

I Sverige får endast läkare sjukskriva. Att psykologer ännu inte har sjukskrivningsrätt vad gäller psykisk ohälsa saknar saklig grund och handlar mer om föråldrade, ineffektiva system. Möjliggör sjukskrivningsrätt för kliniska psykologer istället för att betala dyrt för tillfälliga stafettläkare med knapphändig kännedom om patienten! I Norge får numera kliniska psykologer, efter en kompletterande utbildning, sjukskrivningsrätt. Läkarbristen manade fram denna reform. Projektet har fallit väl ut och farhågorna om att sjukskrivningarna skulle öka, när sjukskrivningsrätten utvidgades, har visat sig obefogade.

Slutligen innebär psykologbristen i vården en socioekonomisk orättvisa. Det är oacceptabelt att evidensbaserad psykologisk behandling, enligt Socialstyrelsens rekommendationer, ofta är förbehållet den som har råd att betala för privat vård.

Styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förening:

JOSEFIN AHLQVIST

leg psykolog, leg psykoterapeut, BUP Funk, Stockholm

ERIK ANDERSSON

leg psykolog, Psykiatri Sydväst, doktorand, Karolinska institutet, Stockholm

EVA HEDENSTEDT

leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, leg psykoterapeut, Galleriva Husläkarmottagning, Stockholm

PATRIK HOLMBERG

leg psykolog, Avonova Hälsa, Stockholm AB

SIGRID SALOMONSSON

leg psykolog, enhetschef för Psykosociala teamet, Gustavsbergs vårdcentral

PETER WESTBERG

leg psykolog, Vuxenpsykiatrin, Helsingborg

Populära quiz om politik

Vem gjorde vad i svensk politik?

Vem tillhör egentligen vilket parti?

Hur rätt hade politikerna?

Har du koll på politikermode?

Känner du igen Stockholmspolitikerna?

Politikernas grodor – vilka minns du?

Debatt om vårdplatser: