Vi tror att det finns en bred enighet om att människors välbefinnande är ett viktigt mått på hur bra vi har det. När politiker tänker på välfärd tänker de i allmänhet på ekonomi. Men att mer pengar innebär mer lycka är inte självklart.
Robert Kennedy, bror till USA:s tidigare president John F. Kennedy, var förutseende. I ett tal vid University of Kansas 1968 sa han följande om BNP-måttet: ”det mäter allting, förutom de saker som gör livet värt att leva”.
I Sverige har den upplevda lyckan inte ökat nämnvärt sedan 1980-talet trots att vi sedan dess har haft en kraftig ekonomisk tillväxt. Man kan fråga sig varför vi ska ha ekonomisk utveckling som det främsta samhällsmålet, om den inte får oss att må bättre?
Vi är dock hoppfulla. Allt fler politiker har insett att en ständig jakt på högre tillväxt inte längre självklart leder till högre välbefinnande. På högsta politiska nivå i exempelvis Storbritannien och Frankrike finns tankar om att utforma en politik som är mer orienterad mot välbefinnande.
Resultat från lyckoforskningen har gett politikerna ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar människors lycka.
Här i Sverige gjorde Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand i september förra året ett utspel om att medborgarnas lycka bör vara ett av politikens mål. Men lyckoforskningen har ännu inte trängt in i den svenska politiken.
Vi har dock ett mycket bra utgångsläge. Tillsammans med de övriga nordiska länderna tillhör vi gruppen av världens lyckligaste länder. Ändå finns det forskning som pekar på att den psykiska ohälsan sannolikt har ökat under de senaste decennierna. Vi frågar oss i ljuset av denna forskning om samhällsutvecklingen de senaste decennierna verkligen varit till gagn för den svenska befolkningen?
En ständig jakt på ekonomisk tillväxt i vårt redan rika land är dömt att misslyckas. När vi utformar välfärdspolitiken borde vi tänka mer i termer av hur besluten påverkar människors välbefinnande, inte i första hand på hur vi kan maximera BNP. Nedan följer några förslag med stöd från forskningen.
• Sociala relationer har stor betydelse för människors välbefinnande. Ofrivillig ensamhet är å andra sidan bland det värsta en människa kan råka ut för. Vi ser att ungefär sju procent av svenskarna inte har någon nära vän de kan prata med. Ungefär 30 procent umgås med släkt och vänner mindre än en gång per vecka. Vi tror att politikerna bör göra mer för att hjälpa människor som är ensamma och socialt isolerade.
• Den tillgängliga kunskap som finns kring hur man kan leva ett lyckligare liv skulle kunna ingå som en viktig del i skolan. Interventionsstudier där kognitiv beteendeterapi lärts ut till elever i skolan visar på goda resultat. Idrott och motion borde också få hög prioritet i skolan.
• Somatiska sjukdomar har ofta inte stark påverkan på det psykiska välbefinnandet. Psykiska sjukdomar som depression och ångestsyndrom har däremot en direkt koppling till välbefinnandet. Därför anser vi att mer resurser borde prioriteras i syfte att minska den psykiska ohälsan. Forskningen visar att kostnadseffektiv internetterapi i många fall är lika effektiv som samtalsterapi för att bota och lindra depressioner och andra psykiska besvär. Vi skulle vilja se att samtliga svenska landsting undersöker möjligheten att erbjuda sådan terapi.
• Såväl OECD som FN överväger nu att ta in mått på lycka och välbefinnande i sina rapporter över mänsklig utveckling. Sveriges regering bör följa i deras fotspår och regelbundet mäta medborgarnas lycka för att få en tydligare bild av hur svenskarnas välbefinnande utvecklas.
• Lagen om avtagande marginalnytta gäller i allra högsta grad mellan pengar och lycka, vilket gör att lyckan i ett rikt land som Sverige inte ökar nämnvärt vid en BNP-ökning. Mer bistånd till fattigare länder kan vara en god idé, men förutsätter dock att biståndet leder till större positiva effekter för mottagarländerna än för Sverige.
Politiken kan inte göra människor lyckliga, men politiska beslut kan skapa bättre förutsättningar för att öka välbefinnandet hos en befolkning. Oavsett vilket av blocken som vinner valet i höst så hoppas vi att få se en mer lyckoinriktad politik framöver.
LUDVIG LINDSTRÖM
ordförande Charity International
FILIP FORS
lyckoforskare och doktorand i Sociologi vid Umeå universitet
