Sverige tillhör Europas mest restriktiva länder när det gäller tillgång till vård för papperslösa. De har idag enbart rätt till akut vård, som de själva måste betala hela kostnaden för. Ett läkarbesök kostar till exempel över 1500 kronor och en komplikationsfri förlossning över 20000 kronor.

Vår enkätundersökning bland årets riksdagskandidater visar att hela 96 procent av de politiker som svarat vill öka papperslösas tillgång till vård. 76 procent anser att papperslösa bör ha samma tillgång till vård som övriga invånare i Sverige. 75 procent anger också att om de blir invalda i riksdagen så kommer de att aktivt arbeta för att öka papperslösas tillgång till vård. Detta talar för en utbredd, positiv inställning som sträcker sig över parti- och blockgränser.

Riksdagskandidater från alliansen är något mindre positiva till papperslösas rätt till vård än de Rödgröna. Skillnaderna mellan partierna är dock inte stora och endast Moderaterna sticker ut, där 73 procent anser att papperslösa inte bör ha samma tillgång till vård som övriga invånare. Dock finns en klar majoritet (67 procent) för att papperslösas tillgång till vård bör ökas även bland Moderaternas riksdagskandidater.

Trots dessa siffror och trots att frågan redan diskuterats i många år så är papperslösa idag fortfarande utelämnade till lokala sjukvårdspolicys, frivilligkliniker eller i värsta fall enskild vårdpersonals godtycke.

I enkäten bad vi de riksdagskandidater som på något sätt ville begränsa tillgången till vård att motivera varför. Vi ville även se hur väl dessa argument stämde överens med verkligheten.

Vanligast förekommande är argument av migrationspolitisk karaktär. En genomgång av den migrationsforskning som gjorts på området visar dock att vård inte avgör vilket land människor flyttar till.

Ett andra argument är att det skulle bli för dyrt att erbjuda en jämlik vård. Dock finns inga indikationer på att så skulle vara fallet. Erfarenheter visar istället att det är billigare att erbjuda papperslösa samma tillgång till vård som övriga invånare, snarare än att vänta tills de blir akut sjuka då vårdkostnaderna blir mycket högre.

Rädslan för ökade kostnader och migrationspolitiska konsekvenser tycks således vara dåligt underbyggda och inget annat än just rädslor. Dessutom är vårdsveriges alla yrkesorganisationer, FN och frivilligorganisationer överens om att dessa argument är långt ifrån tillräckliga för att offra principer om mänskliga rättigheter och yrkesetik inom vården.

Det är glädjande att även vår framtida riksdag tycks dela denna åsikt. Löftet om arbete för papperslösas rätt till vård förpliktigar. Det är dags att gå från ord till handling!

CHRISTOFFER BRYNTE

projektkoordinator "Papperslösas rätt till vård" (International Federation of Medical Students' Associations Sweden, IFMSA)

ERIK BERGQVIST, IFMSA

MILOSZ SWIERGIEL, IFMSA