Redan med inledningsfrasen ”Aktuell statistik visar att fler missbrukare dör” lyckas Lennart Karlsson – representant för Citypolisen i Stockholm och suppleant i styrelsen på RNS – punktera sin efterföljande argumentation och redovisa det sorgliga misslyckande som svensk narkotikapolitik i själva verket har inneburit de senaste decennierna.

Om man hänsynslöst bortser från alla som direkt eller indirekt drabbas av missbruk vore förstås det enklaste att fortsätta i samma gamla spår; att med polisiära insatser jaga, störa, arrestera och döma människor lidande av beroendesjukdom, att avsluta sprututbytes- och metadonprogram samt att utvidga patrulleringen med narkotikahundar på skolor, vilket bland annat sker i Landskrona.

När piskan inte längre biter så ökar man helt enkelt rappens kraft och frekvens. Är detta en human eller ens kortsiktigt hållbar strategi?

De av oss som arbetar inom vården tar regelbundet del av narkomaners ofta oerhört svåra levnadsförhållanden. Det är dock sällan man får höra att straff och stigma bidragit till minskad självdestruktivitet och frihet från missbruk. Att dömas först och vårdas senare lyckas uppenbarligen heller inte hjälpa de allra mest behövande innan det är för sent.

Här talar dödstalet sitt tydliga och tragiska språk. Antalet narkotikarelaterade dödsfall i Sverige uppgick 2010 till 421 personer. Som jämförelse dog 270 människor i trafiken samma år. Svensk narkotikapolitik är en pågående nationell tragedi där folk dör helt i onödan. Behovet av nytänkande är skriande.

Portugal avkriminaliserade i praktiken bruk och innehav för eget bruk av all narkotika år 2001. Missbrukare gick då från att behandlas som brottslingar till att ses som de vårdkrävande patienter de i själva verket hela tiden varit. Trots frånvaron av repressiva polisiära och rättsliga sanktioner mot individuellt drogbruk så kunde Portugal 2005 konstateras vara det land i Europa med lägst livstidsprevalens av cannabisanvändning. Därtill minskade mortaliteten bland heroinmissbrukare i landet.

Beroendesjukdom bör hanteras av sjukvården och inte inom rättsväsendet. Polisen har till uppgift att upprätthålla nuvarande lagstiftning, och inte att agera ideologisk bromskloss i den nödvändiga utvecklingen mot en evidens- och vårdbaserad hantering av missbruk.

ARVIN YAROLLAHI

leg. läkare

ANDREAS ÅBERG

leg. läkare

HAMPUS LINDBLAD

Centrum för Narkotikavetenskap

ALEXANDER BARD

författare och artist