Inkomstskatterna är de mest skadliga för ekonomin av alla skatter. Om man inte kan slopa dem helt bör man åtminstone reducera dem.

Björn Tarras-Wahlberg

Sverige är idag så välskött och har så bra ekonomi att det är dags att hugga tag i arbetet med en radikal sänkning av världens nästan högsta skattetryck. Moderata Ungdomsförbundets ordförande Erik Bengtzboe har publicerat en lång lista med önskvärda skattesänkningar ( Brännpunkt 11/12). Erik Schiller från Liberala Ungdomsförbundet tar på sig finansminsterns rock och säger att MUF-ordföranden intar en extremåsikt och går alldeles för långt ( Brännpunkt 13/12).

Den nuvarande regeringen vidtog nödvändiga åtgärder när man slopade flera skadliga skatter som egentligen inte kostade så mycket att ta bort (bortsett från jobbskatteavdragen). Efter flera år är det nu hög tid för regeringen att visa engagemang och vilja till fortsatta förändringar – inom ramen för vad som är möjligt.

Jag vill därför ta fasta på de två bästa av Bengtzboes förslag, slopandet av de dolda arbetsgivaravgifterna och införande av en platt inkomstskatt i Sverige. Det förstnämnda kostar inget, det senare kostar en del, men mindre än vad man tror.

Erik Bengtzboe har goda skäl att propagera för platt skatt. Inkomstskatten är den mest skadliga för ekonomin av alla skatter. Om man inte kan slopa den helt bör man åtminstone reducera den – genom införande av platt skatt.

I början av 90-talet hade endast ett land i världen platt skatt, nämligen Hongkong. Idag är antalet länder 28, och 16 av dessa ligger i Europa, däribland de Baltiska staterna, Malta, Tjeckien, Ungern, Rumänien samt Slovakien (som 2004 införde en elegant lösning med samma procentsats, 19 procent, för individer, företag och moms).

I flera av dessa länder har jag deltagit i förändringsprocessen. Enligt min uppfattning finns det fem utomordentliga skäl för att införa en platt skatt:

1. Enkelt och rättvist. Den som tjänar dubbelt så mycket betalar dubbelt så mycket skatt. Varken mer eller mindre! Det är rättvist!

2. Bidrar till ekonomisk tillväxt och minskat svartarbete. Ryssland införde platt skatt 2001 på 13 procent och fick kraftigt ökade skatteinkomster.

3. Platt skatt är inflationsneutral, skatteskalan behöver aldrig anpassas till prisutvecklingen.

4. Platt skatt är konkurrensdrivande. Nio länder har nyligen infört platt skatt på låga 10 procent.

5. Slutligen ger platt skatt medborgarna större frihet – friheten att disponera mödan av sitt arbete och kunna öka lönen utan att straffbeskattas.

1991 genomförde Sverige en skattereform där ingen skulle ha en högre marginalskatt än 50 procent – Hälften Kvar. Det var en sänkning från 84 procent när Skattebetalarna 1985 initierade förslaget och kampanjen med den halva enkronan som symbol.

Charmigt men omöjligt ansåg många experter och politiker. Debatten pågick i flera år tills S-regeringen utredde möjligheten och genomförde skatteomläggningen med stöd av FP 1991. Nu är det dags gå vidare och denna gång med alliansregeringen.

Är det möjligt att införa en platt inkomstskatt på nivån 30 procent för alla (eller den attraktivare nivån 29 procent för att locka utländska företag till Sverige) – med på sikt en sänkning till 25 procent? Hur skulle det se ut och resultatet bli för statsbudgeten?

En platt inkomstskatt för alla på cirka 30 procent (kommunalskatten) vore en stor lättnad jämfört med idag och skulle endast belasta statsbudgeten 2012 med 45,7 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 3 procent av skatteintäkterna. En platt skatt på denna nivå borde alltså kunna genomföras. De positiva effekterna på ekonomin är inte beräknade. Men att så blir fallet är uppenbart med ökade skatteintäker som följd, vilket underlättar genomförandet.

En platt skatt på nivån 25 procent, ”Tre Kvart-kvar”, skulle minska skatteintäkterna med 154 miljarder kronor (slopad statlig inkomstskatt och sänkt kommunalskatt till 25 procent). Därmed skulle skattebortfallet bli cirka 154 miljarder kronor (enligt Datasimulering från FASIT modellår 2010). Även här skulle de dynamiska effekterna reducera ”kostnaden” och underlätta genomförandet.

Hur kan en platt skatt på nivån 25 procent finansieras? Om vi behåller momsen på nivån 25 procent och tar bort alla undantag skulle detta inbringa 40 miljarder kronor. Om vi också tar bort det svårbegripliga jobbskatteavdraget skulle vi få in ytterligare 65 miljarder kronor. Därmed återstår cirka 49 miljarder. På sikt borde vi även ha råd med detta!

Införande av platt skatt skulle lyfta Sverige; vi skulle framstå som ett föregångsland för individer och företag.

Det är skamligt att medborgarna hålls ovetande om de höga arbetgivaravgifterna, idag drygt 31 procent på bruttolönen. För många är dessa högre än inkomstskatten. Så här kan man synliggöra dem.

Arbetsgivaravgifterna avskaffas och adderas till bruttolönen, som blir betydligt högre. Men det som blir kvar efter skatterna är detsamma som tidigare – det vill säga efter den vanliga inkomstskatten och den nya skatten som ersätter arbetsgivaravgifterna. Nettolönen blir oförändrad men de totala skatterna på inkomsten skulle för första gången redovisas öppet, vilket är både önskvärt och nödvändigt i ett samhälle som säger sig respektera demokratiska värden med transparans och öppenhet.

En sådan renlighetsrefom kostar ingenting eftersom skatterna förblir oförändrade – men äntligen blir ärligt och synligt redovisade. Medborgarna får för första gången se hur höga skatterna är på löneinkomsten. Det skulle självfallet bli en chock för många. Ett nyttigt uppvaknande.

Om Sverige inte inför en platt skatt borde man åtminstone synliggöra arbetsgivaravgifterna.

Georgiens liberala regering genomförde en sådan reform 2007. Då slopades arbetsgivaravgifterna och man höjde samtidigt den platta inkomstskatten från 12 procent till 20 procent. Lönerna blev oförändrade och skatterna lika höga som tidigare, men synliga. Dessutom städade man och minskade antalet skatter från 21 till 6. Enligt den nya grundlagen Liberty Act måste framtida skattehöjningar godkännas av folket i en folkomröstning.

Den liberala svenska regeringen borde inte vara sämre. De utländska erfarenheterna borde mana till krafttag och konkreta förslag till förändringar. En platt skatt skulle lyfta Sverige.

BJÖRN TARRAS-WAHLBERG

generalsekreterare World Taxpayers Associations