Tävlingen om vem som har de lägsta proportionella inkomstskatter har just börjat i Europa. Längst har Ryssland och Ukraina gått som sänkt till 13 procent med ökade skatteinkomster som följd.
Andra länder inför nu platt inkomstskatt, och Estland, som var först, sänker sin nivå i tre steg. Om fem år kommer alla länder i Östeuropa och Centralasien att ha låga platta inkomstskatter.

Sverige måste hänga med och införa en enhetlig skatt på 25 procent på inkomster, företag, kapital, räntor och moms.

Häromdagen hedrades Slovakiens biträdande premiärminister/finansminister Ivan Miklos vid en ceremoni i Bryssel. Han förärades ”European Taxpayers Award 2005” för sitt eleganta nya skattesystemet som infördes förra året, och vars grundsten är samma procentsats, 19 procent, på alla områden: inkomster, räntor, bolagsvinster och moms. Skatten på utdelningar, arv och gåvor avskaffades samtidigt.

I sitt tacktal nämnde Miklos att skatteintäkterna ökat mer än väntat efter sänkningen samt att pr-effekten av den platta
inkomstskatten runt om i världen varit oväntat stor. Faktiskt hade Slovakien kommit på kartan genom den platta skatten på inkomster.
Därmed bekräftas teorin att sänkta skattesatser kan ge ökade skatteintäkter. För de flesta är detta logiskt och självklart, det sänkta priset på produkter och löner ökar efterfrågan och därmed ökar skatteintäkterna.

Efter hårda diskussioner avskaffade Ryssland 2001 den progressiva inkomstskatten med en högsta nivå på 30 procent och ersatte den av en låg platt inkomstskatt på 13 procent för alla.
Svaret kom snabbt: Skattesänkningen ledde till ökade skatteintäkter med 47 procent det första året, 40 procent under 2002 och runt 27 procent 2003 och 2004. Den genomsnittliga ökningen av skatteintäkterna för de första fyra åren med platt inkomstskatt uppgår därmed till hela 35 procent.

Anledningen till denna radikala ökning av skatteintäkterna är att en stor del av ekonomin i dessa länder var och är svart. Steget från svart till vitt måste vara överkomligt. Tröskeln får inte
vara för hög. De höga europeiska procentsatser som infördes i många östländer efter frigörelsen fungerade inte. Skatteintäkterna uteblev! Samma sak i Ukraina.
Förra året införde därför Ukraina samma procentsats på 13 procent som i Ryssland men med ett kraftigt grundavdrag som ger dem världens lägsta inkomstskatt.

I år införde den nytillträdda liberala regeringen i Rumänien överraskande snabbt en låg platt inkomstskatt på 16 procent. Polen går till val i september. Det största regeringspartiet vill införa en platt inkomstskatt på 19 procent medan oppositionen bjuder under med 15 procent. Slovenien har förberett införande av en platt skatt på 20 procent från 2007 samtidigt som landet övergår till euro.
Slutligen bör faktiskt nämnas att den nya liberala regeringen i Kirgizistan, som tillkom efter folkupproret i mars, planerar att införa en platt inkomstskatt på rekordlåga 10 procent, kanske redan nästa år.

De tre avgörande argumenten för en platt skatt är enkelhet, rättvisa och ekonomisk tillväxt.
Enkelheten är ett viktigt argument för ett helt nytt skattesystem: Samma procentsats för alla, inga ovälkomna marginalskattehöjningar när inflationen höjer lönerna.
Den platta skatten uppmuntrar utbildning och specialisering och är rättvis; den som tjänar dubbelt så mycket betalar dubbelt så mycket i skatt - inte tre gånger så mycket skatt eller mer, som kan vara fallet i länder med progressiva inkomstskatter.

Västeuropas länder måste möta denna konkurrens med sänkta inkomstskatter. Särskilt illa ligger Sverige till med världens högsta skatter.

En rak nivå på 25 procent för allt och alla: för inkomster, bolagsskatter, utdelningar, inkomst- och utgiftsräntor samt moms skulle ge Sverige uppmärksamhet.
Kommunerna skulle, liksom i Norge, förhindras att höja inkomstskatten över den stipulerade nivån.
Med en minskning av arbetskraften med 30 000 personer per år fram till 2015 står Sverige inför ett allvarligt problem. Sänkt marginalskatt på inkomster är sannolikt en av de viktigaste metoderna för att öka
utbudet av arbetskraft.

Utan hänsyn till de positiva effekterna i form av minskat svartarbete och ökade skatteintäkter av de sänkta skattesatserna skulle skattebortfallet uppgå till 136 miljarder kronor för inkomstskatten, fem miljarder för bolagsskatten samt 1,5 miljarder för utdelningar och räntor.
Hela 22 procent (30 miljarder) av den sänkta inkomstskatten skulle återgå till det allmänna i form av moms och punktskatter på konsumtion. Därmed skulle denna reform på 112 miljarder kronor inte motsvara mer än 9 procent av våra totala skatteintäkter (2004).

Med sänkt inkomstskatt till samma nivåer som Estland och Lettland skulle Sverige sättas på kartan som en tillväxtnation och, liksom Slovakien, väcka positiv uppmärksamhet och respekt i vår omvärld. Det är just det vi så väl behöver!