Skolresultaten för barn som är i samhällets vård är oacceptabelt låga och varierar kraftigt mellan landets kommuner. Det visar de allra första öppna jämförelserna om placerade barns skolgång som Socialstyrelsen tagit fram med hjälp av Skolverket.

Samhället har ett särskilt ansvar för att stötta barn som av olika anledningar inte kan bo kvar hemma och placeras i familjehem eller HVB, hem för vård eller boende. Det handlar om en grupp utsatta barn som kanske har växt upp med missbrukande föräldrar, utsatts för psykisk eller fysisk misshandel och vars utveckling allvarligt riskeras.

Antalet barn och unga som omfattas av insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om vård av unga har blivit allt större de senaste åren. Förra året var nästan 25000 barn och unga placerade eller omhändertagna utanför det egna hemmet.

Enligt regeringsformen har alla barn rätt till en grundläggande utbildning. Enligt socialtjänstlagen har kommunernas socialnämnder ett medansvar för att barn som är placerade utanför det egna hemmet får en lämplig utbildning.

Socialstyrelsen har visat att barn som är i samhällsvård löper flera gånger större risk att drabbas av psykosociala problem i vuxen ålder. Den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för dessa barn senare i livet är hur man lyckas i skolan.

Socialstyrelsen publicerar i dag för första gången öppna jämförelser på området. Uppgifterna har tagits fram genom att Socialstyrelsens och Skolverkets register samkörts för en grupp på 8000 barn, födda i Sverige mellan 1982 och 1993, och som varit placerade under hela årskurs nio.

Av alla barn som föddes i Sverige mellan 1982 och 1993 var 86 procent behöriga att läsa vidare på gymnasiets nationella program sedan de gått ut grundskolan. Motsvarande siffra för barn som placerats första gången före tio års ålder var 71 procent. Och för barn som placerats för första gången efter tolv års ålder var siffran 55 procent.

De öppna jämförelserna visar även att det finns stora variationer mellan de kommuner i landet som har många barn placerade, det vill säga minst 20 barn som varit placerade under hela årskurs nio.

Andelen som har gått ut grundskolan och är behöriga att läsa vidare på gymnasiets nationella program varierar mellan de barn som blev placerade före tio års ålder – från 83 procent i kommunen med högst andel till 52 procent i kommunen med lägst andel. För barn som placerades första gången efter tolv års ålder är skillnaden ännu större, från 74 procent till 29 procent.

Landets kommuner har ett tydligt ansvar att förbättra de oacceptabelt låga skolresultaten för placerade barn. Men ansvaret vilar även på staten.

Socialstyrelsen och Skolverket bedriver idag en rad olika projekt och aktiviteter på uppdrag av regeringen för att förbättra situationen för utsatta barn och unga, till exempel:

• Myndigheterna tar under 2012 tillsammans fram en vägledning som kommer att fungera som stöd för personal som arbetar med barn och unga som är i samhällets vård. Vägledningen omfattar förutom skolans arbete även områdena hälso- och sjukvård, tandvård samt socialtjänst.

• Socialstyrelsen kommer med föreskrifter – bindande regler – som bland annat tydliggör socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem och HVB.

• Socialstyrelsen tar även fram ett särskilt utbildningsmaterial. Det gör det möjligt för landets kommuner att erbjuda alla som bedriver familje- och jourhem en nationell likvärdig utbildning som håller god kvalitet.

Dessutom pågår ett arbete i några kommuner för att förbättra utbildningsresultaten för placerade barn. Ett exempel som visar lovande resultat är Skolsatsning inom familjehemsvården, SkolFam, i Helsingborgs kommun och Norrköpings kommun.

Att lyckas i skolan innebär goda utsikter att få en bra start i livet för de barn som är i samhällets vård. Det ger också förutsättningar att undvika arbetslöshet, bidragsberoende och ohälsa i vuxen ålder.

HÅKAN CEDER

överdirektör, Socialstyrelsen

HELÉN ÄNGMO

överdirektör, Skolverket