En människa kan inte jobba hur länge som helst. Vi blir helt enkelt vid en viss tidpunkt i livet lite för gamla. Då är tanken att staten ska ta hand om oss, och ge oss lön varje månad som tack för ett yrkesverksamt liv. Denna lön kallas allmän pension, och ger dig ungefär halva den ersättning du har haft som yrkesverksam. Om du inte vill bli fattig på samma gång som du blir äldre måste du alltså själv spara lite när du är ung, för att kunna ta ut när du blir 65 år. Du bestämmer själv hur mycket eller lite du sparar. Det kallas för ditt privata pensionssparande. Så långt ganska okej och lättförståeligt.
Men det finns också en tredje komponent i ditt pensionspaket, som kallas för tjänstepension. Det här området är rena sjörövarbranschen. Och huvudrollerna är inte besatta av isländska banker eller vd:ar som snackar upp kurserna kring sina förhoppningsbolag, utan av svenska aktörer som Skandia, Länsförsäkringar, Folksam och SEB.
Nästan alla svenskar får tjänstepension av sin arbetsgivare. För många sker det inom ramen för ett kollektivavtal. Men många av oss jobbar på ett företag som inte har kollektivavtal, och arbetsgivaren betalar då en summa varje månad till ett konto i vårt namn hos ett pensionsbolag. Dessa pengar tillfaller dig när du går i pension. Pengarna förvaltas under tiden fram till din pensionsålder på olika sätt. Det vanligaste sättet är att det sker genom en så kallad fondförsäkring, vilket betyder att du köper fonder för dina tjänstepensionspengar och inte är garanterad en viss avkastning på ditt sparande.
Det är enorma summor som sparas varje månad på det här sättet. Och där det finns mycket pengar i omlopp vaknar profithunger och kundovänlig uppfinningsrikedom. Alla pensionsbolag utom ett par stycken tar ut årsavgifter i form av en procent av dina pensionspengar. Genomsnittet ligger någonstans kring 0,65 procent per år. De allra flesta bolag tar dessutom ut en fast årsavgift i kronor på cirka 200–300 kronor. Som om det inte vore nog tar en del bolag dessutom ut avgifter när du sätter in pengar (vilket kallas premieavgift för att vi inte ska förstå vad det handlar om).
Hos alla pensionsbolag får du betala avgifter till de fonder du väljer att köpa.
Här finns det som konsument en hel del att vara missnöjd med. En årsavgift på 0,65 procent äter upp en stor del av ditt pensionskapital. Vi tar ett exempel med en 35-åring som har 35000 kronor i månadslön och ett marknadsmässigt tjänstepensionssparande på 3500 kronor per månad. De fonder som har valts ger en årlig avkastning på 6 procent. Den här personen får vid 65 år drygt 4000 kronor mindre i pension varje månad än om sparandet varit avgiftsfritt. Totalt sett har närmare 480000 kronor rövats bort genom avgiftsuttag och utebliven avkastning.
Räknar vi med årsavgifter och premieavgifter blir beloppet ännu större.
Den här hanteringen kommer att påverka ditt liv som senior på ett högst påtagligt sätt. Du kommer inte att kunna resa lika mycket som du hade tänkt och inte stötta dina barn och barnbarn på samma sätt som du kanske vill. Den guldkant du har sett fram emot har systematiskt plöjts ner i pensionsbolagens djupa fickor.
Köper du en tjänst av ett bolag, och är missnöjd med vad du får, har du som konsument ganska stora möjligheter att agera. Du kan kontakta bolaget och klaga, du kan hålla inne betalningen, och du kan i sista hand säga upp tjänsten och istället köpa den av någon annan.
Så fungerar det på de flesta områden. Okej, tänker du. Jag måste agera medan tid finns och flytta mina pensionspengar till ett bolag som inte tar så stora avgifter. Men här stöter du på den magnifika finalen i hela pensionsbluffen, och det är det som är den största skandalen.
Några av de största pensionsbolagen förbjuder dig nämligen att flytta de av dina pensionspengar som har sparats innan ett visst datum. SEB och Länsförsäkringar har förbud mot flytt av pengar sparade innan 2005, Skandia har förbud för pengar sparade innan 2006 och Folksam förbjuder dig att flytta pengar som sparats innan 2002. Som sparare får du alltså bara sitta och titta på när avgifterna varje år äter upp din pension. Den här hanteringen är lika osannolik och verklighetsfrånvänd som att du inte skulle få flytta ditt sparkonto om du är missnöjd med din nuvarande bank.
Pensionsbolagens motiv till att kapa dina pengar är naturligtvis vinsthunger. Det är förståeligt, om än omoraliskt. Men att lagstiftaren tillåter att denna hantering fortsätter är svårt att begripa. Så sent som den 29 april 2010 tillsattes en utredning som ska lämna förslag till lagstiftning om flytträtt för befintligt försäkringssparande. Utredningen ska vara färdig senast i november 2011.
Så inom drygt ett år kanske vi kan få till stånd en förändring. Men till dess, lägg de här namnen på minnet: SEB, Länsförsäkringar, Folksam och Skandia. För det är piraterna bland de svenska pensionsbolagen. Har du sett Pirates of the Caribbean-filmerna är jämförelsen med trälarna på Davy Jones skepp inte så dum, dömda till 100 års inlåsning där bara ett mirakel kan rädda dem.
I filmens värld heter miraklet Johnny Depp. I pensionsspararnas fall kommer räddningen från ett mindre glamoröst håll: finansdepartementet. Den tillsatta utredningens arbete måste utmynna i lagstiftning om ovillkorlig flytträtt av tjänstepension i form av fondförsäkringar. Allt annat är skandal.
JOHAN TIDESTAD
Sverigechef Nordnet
