Fredrik Malm och Martin Ängeby skriver att Sverige inte bör ge bistånd till Etiopien då dess regering inte verkar vara intresserade av demokratiska reformer (Brännpunkt 16/10). Eftersom de svenska biståndsländerna beslutas av alliansregeringen så är just detta inte en fråga för Sida. Artikeln innehåller emellertid sakfel om det svenska biståndet till Etiopien.

Malm och Ängeby hävdar att Sida under 2003 och 2007 skulle ha betalat ut 30 miljoner kronor om året till att bygga upp den etiopiska rättssektorn, ”samma rättsapparat som dömde Johan Persson och Martin Schibbye och som i praktiken likställer kritisk journalistik med terrorism”. Detta stämmer inte. Det stämmer däremot att Sida hade ett uppdrag från regeringen att jobba med reformering av rättssektorn i strategin från 2003.

Reformarbetet var tänkt att ledas av de etiopiska myndigheterna och stödjas av flera biståndsgivare. Fram till valen 2005 hade Sverige flera samarbeten direkt med den etiopiska regeringen, bland annat budgetstöd under två år. Men bristen på demokratisk utveckling och brotten mot mänskliga rättigheter gjorde dock att Sida inte ville stödja ett program som skulle ledas av den etiopiska regeringen och således har inte heller några pengar betalats ut till rättsektorreformen. Efter 2005 har stödet istället i huvudsak förmedlats på andra sätt. Det långsiktiga forskningsstödet innebär bland annat stöd till två universitet, vilka är statliga institutioner men med egen beslutanderätt vad gäller budget, planering, genomförande och forskningsinriktning.

Malm och Ängeby kritiserar även det program via FN-organet UNDP till demokratisk utveckling, som bland andra Sida stödjer. De glömmer dock att nämna att i detta ingår även uppbyggnad av funktioner som Ombudsman, kommission för mänskliga rättigheter (som nu är i process att ackrediteras internationellt), Riksrevisor och en kommission för etik och anti-korruption.

GEORG ANDRÉN

chef för Sidas avdelning för programsamarbete

ANNEKA KNUTSSON

chef för Sidas arbete i Etiopien