Joakim Palmkvist

Grundtanken bakom Sveriges nya kollektivtrafiklag, som började gälla 1 januari 2012, är att marknadskrafter ska konkurrera där det är möjligt och att det allmänna ska stödja kollektivtrafik där det inte finns ett underlag för kommersiella aktörer. Just sträckan Stockholm-Arlanda är en linje som fungerat mycket bra på kommersiella grunder.

Joakim Palmkvist

SL:s satsning på pendeltåg till Arlanda gör att jag tyvärr måste meddela att vi tvingas att lägga ned vår busslinje Flygtransfern mellan Stockholm och Arlanda. SL:s satsning på en ny pendeltågslinje, som invigdes i december, till en kostnad av närmare 100 miljoner kronor årligen, innebär att vår verksamhet inte längre är kommersiellt möjlig.

Grundtanken bakom Sveriges nya kollektivtrafiklag, som började gälla 1 januari 2012, är att marknadskrafter ska konkurrera där det är möjligt och att det allmänna ska stödja kollektivtrafik där det inte finns ett underlag för kommersiella aktörer. Just sträckan Stockholm-Arlanda är en linje som fungerat mycket bra på kommersiella grunder. Sammanlagt har tre kommersiella aktörer konkurrerat; två bussbolag, vi och Flygbussarna, samt snabbtåget Arlanda Express. Vi bussbolag har framförallt lockat resenärer med lågt pris och hög service ombord såsom gratis wifi. När vi startade vår trafik sänktes priset på bussbiljetter mellan Stockholm och Arlanda. Arlanda Express har kunnat erbjuda 15 minuter kortare restid. Både bussar och tåg har haft en turtäthet som knappast någon kunnat klaga på.

Men sedan december har vi tre kommersiella aktörer fått konkurrens av ett alternativ som subventioneras av skattebetalarna. Då invigdes nämligen pendeltågstrafiken, där resenärer med SL-kort kan resa ännu billigare med tåg ända fram till Arlanda. Det är naturligtvis bra för resenärerna att det finns ytterligare en möjlighet att ta sig till flygplatsen, kan man tycka. Men om man tittar på siffrorna så kommer pendeltågstrafiken att kosta SL 190 miljoner kronor om året. Samtidigt räknar man med att få in mellan 78 och 94 miljoner kronor per år i biljettintäkter. Det innebär alltså att skattebetalarna subventionerar biljetten med ungefär halva priset. Om jag, som VD för ett kommersiellt reseföretag, skulle starta en sådan linje skulle jag inte få behålla jobbet länge.

Så nu, när vi tvingas lägga ned linjen, är vi tillbaka till tre aktörer som konkurrerar på sträckan Stockholm-Arlanda. Det är bara det att en av aktörerna kostar skattebetalarna nära 100 miljoner kronor om året. Och risken finns att bussbolag tvekar inför nysatsningar i framtiden. Om inte ens linjen Stockholm-Arlanda går att sköta på kommersiella villkor utan inblandning av subventioner, var i Sverige ser politikerna att vi bussbolag ska satsa på nya linjer som ska göra det möjligt för kollektivtrafiken att växa i Sverige?

JOAKIM PALMKVIST

vd Swebus