79 procent vill ha rätt till information om nya behandlingsmetoder eller nya läkemedel som finns, men som av prioriteringsskäl inte erbjuds dem.

Anders Blanck

Patientens makt i vården har länge varit en fråga som diskuterats inom svensk hälso- och sjukvård. Senast i en artikel av Fredrik Lennartsson, Myndigheten för vårdanalys, på Brännpunkt 7/1. Att vi som medborgare ska ha rätt att välja vård och få ha inflytande över den vård vi har rätt till kan tyckas vara en självklarhet. Det är inte bara ett bra sätt att utveckla vården och driva vården framåt, det är också i linje med samhällsutvecklingen där människor kräver att få mer makt över den egna vardagen.

Inom kort ska regeringens särskilda patientmaktsutredning presentera några av sina förslag. Bland annat förväntas utredningen föreslå lagstadgad rätt att välja primärvård och öppen specialistvård samt rätt till så kallad second opinion, vilket innebär en möjlighet att bli undersökt av en annan läkare än den man först vände sig till för att få en andra bedömning.

Att våra politiker ägnar patientens rättigheter i sjukvården tid och kraft är en viktig framtidsfråga för den svenska sjukvården. Många människor upplever i dag att deras möjligheter att hävda sig inom sjukvården är begränsade. Steg mot ökad valfrihet, bättre tillgänglighet och möjlighet till information är därför något som flertalet välkomnar. Samtidigt finns en dimension som riskerar att missas när politiken nu skisserar på nya lagar och förordningar om patientmakt. Fredrik Lennartsson fångar detta med sin beskrivning av att vi i Sverige länge talat om patientcentrerad vård, men saknar en gemensam bild av vad det innebär i praktiken.

Ofta centreras också det politiska samtalet om vården till frågor som rör möjlighet att komma i kontakt med vården, utbud och tillgänglighet. Men samma kraft borde också ägnas åt att diskutera patienternas möjligheter till delaktighet och dialog när det gäller vårdens innehåll. Detta visar den senaste opinionsundersökningen, baserad på 1 045 intervjuer inom ramarna för Vårdfrågan.nu, som LIF (de forskande läkemedelsföretagen) genomfört tillsammans med Novus Opinion.

När svenska folket rangordnar sina hjärtefrågor i sjukvården är kvalitet långt viktigare än politikens fokus på olika system- och driftsfrågor. Vid sidan av tillgänglighet (87 procent) utgör bemötande (68 procent) och kvalitet i läkemedel och behandlingar (58 procent) de topp tre viktigaste områdena inom vården. Faktum är att frågor som rör innehållet i vården, delaktighet och kvalitet bedöms som mycket viktigare än frågor som valfrihet (16 procent) eller huruvida vården drivs offentligt eller privat (8 procent).

Inte mindre än 83 procent anser även att de ska ha rätt att få information om och bli delaktiga i valet av olika behandlingar och läkemedel. 60 procent anser också att kvaliteten och resultaten i den svenska sjukvården då skulle bli bättre. Människor förefaller alltså vilja bli mer delaktiga i sjukvården och nöjer sig inte med att få välja läkare eller vårdcentral – de vill också ges möjlighet till en rak och ärlig dialog om vårdens innehåll.

Mindre än hälften av svenska folket uppger samtidigt att de har fått information om och fått bli delaktiga i valet av olika behandlingar och läkemedel. Det visar att det här finns en hemläxa att göra för såväl politiken som den svenska hälso- och sjukvården generellt.

På samma sätt verkar frågor som rör sjukvårdens prioriteringar vara något som satt avtryck hos svenska folket. 79 procent vill ha rätt till information om nya behandlingsmetoder eller nya läkemedel som finns, men som av prioriteringsskäl inte erbjuds dem. Måhända visar resultatet att det i dag finns en känsla av att sjukvården av olika skäl och i det fördolda väljer bort vissa botemedel eller behandlingar. Svenska folket förefaller vilja ha dialog och information om detta när de är i kontakt med vården.

Prioriteringar har alltid gjorts och kommer alltid att behöva göras inom vården. Utifrån begränsade resurser i fråga om tid, pengar, utrustning och personal är det viktigt att använda resurserna effektivt så att de gör störst nytta. Samtidigt är det viktigt att det förs en dialog om och redovisas vilka prioriteringar som görs och grunden för dessa. Annars är risken att en förtroendeklyfta växer fram mellan de som å ena sidan fattar besluten och å andra sidan medborgare, patienter och vårdens medarbetare.

Finns det en risk för en sådan utveckling i Sverige eller är den redan ett faktum? Hela 69 procent anger att de tror att sjukvårdens kvalitet påverkas negativt om nya behandlingsmetoder eller nya läkemedel av olika skäl prioriteras bort och inte erbjuds dem som patienter.

Svensk hälso- och sjukvård utgår från en tydlig och viktig princip om att alla medborgare i Sverige, oavsett bakgrund och bostadsort, ska få lika god vård. I dag ställer samtidigt medborgare och patienter andra krav än tidigare på att bli sedda, lyssnade till och att kunna vara med och påverka sin vård. Det är en utveckling som borde välkomnas, då engagerade och informerade patienter är en viktig nyckel för att förbättra sjukvården.

Här har frågan om patientens makt i vården en viktig funktion att fylla. Samtidigt är det viktigt att en utvecklad patientmakt fylls med reellt innehåll och fångar vad människor verkligen efterfrågar. Möjligheten till en rak och ärlig dialog om sjukvårdens innehåll och prioriteringar vore här ett litet steg att ta, men skulle få stor betydelse för människors möjlighet till delaktighet och ytterst förtroendet för hela den svenska sjukvården.

ANDERS BLANCK

vd LIF – de forskande läkemedelsföretagen