Under hösten 2010 mätte landstingen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den patientupplevda kvaliteten på läkar- och sjuksköterskebesök vid landets vårdcentraler. 135 000 personer som hade besökt en vårdcentral har skickat in sina enkätsvar. Frågorna gällde patienternas bedömning av kvalitet i flera olika avseenden.

Det företag som ansvarat för insamling och statistisk bearbetning av enkäten, Indikator AB, har på Svenskt Näringslivs uppdrag under augusti i år gjort en analys av resultaten med avseende på om några systematiska skillnader mellan offentligt drivna vårdcentraler och privat drivna kunde spåras. Resultatet bör stämma till eftertanke.

De privat drivna vårdcentralerna får på riksnivå bättre omdömen på samtliga sju frågor som undersökts. Också när man bryter ner resultaten på landstingsnivå är skillnaderna till de privata vårdcentralernas förmån statistiskt säkerställd för alla frågor i elva av femton undersökta landsting. I återstående fyra landsting får de privata vårdcentralerna bättre betyg på samtliga frågor där det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan offentligt och privat driven vård.

De frågor där vi låtit Indikator analysera svaren vad avser skillnader mellan offentlig och privat drift gäller följande centrala kvalitetsaspekter: tillgänglighet, förtroende, delaktighet, bemötande, information, upplevd nytta och om han/hon skulle rekommendera vårdcentralen till andra.

Två frågor som sannolikt är av stor betydelse för patientens motivation och möjligheter att vara aktiv partner i vården gäller den upplevda nyttan och delaktigheten. På frågan om patienten anser att hans/hennes aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid besöket, är skillnaderna vad gäller patientens betyg till de privata vårdcentralernas förmån statistiskt säkerställda i alla landsting utom Västernorrland. Samma gäller svaren på frågan om patienten kände sig delaktig i de beslut som gällde den vård och behandling som han/hon fått.

Med reservation för att bortfallet är relativt stort, cirka 45 procent, finns att antal sannolika förklaringar till dessa skillnader. En viktig förklaring som inte haft tillräckligt fokus i debatten är sannolikt att privata och offentliga vårdcentraler drivs efter skilda ekonomiska villkor. De privat drivna vårdcentralerna är i allmänhet vinstdrivande. Det betyder att de måste få intäkterna att överstiga kostnaderna när året är slut. Eftersom Sverige när det gäller vårdcentraler har ett ersättningssystem där pengarna följer patientens val, har de privata vårdcentralerna starka drivkrafter att ha en attraktiv verksamhet så att patienterna söker sig dit.

För offentliga verksamheter anses ofta ett nollresultat få duga. Offentliga vårdcentraler har dessutom i praktiken många gånger större möjligheter att driva verksamhet med underskott eftersom där ofta finns en mjuk budgetrestriktion, det vill säga underskottstäckning sker i efterhand och kan pågå många år, ytterst finansierat av skattemedel. Dessa möjligheter har inte de privata utförarna.

Det är också sannolikt att den upplevda kvaliteten när det gäller till exempel informationen till patienten om sjukdomstillstånd, om vårdbehovet blivit tillgodosett och delaktigheten i sin egen vård spelar roll för de medicinska resultaten. Det finns en stor förbättringspotential när det gäller att involvera patienten i vården. För att detta ska fungera måste patienten vara motiverad, ha förtroende för vårdgivaren och få tillräcklig information och beslutsunderlag. Huruvida patienten är nöjd eller inte bör därför vara ett viktigt mått på kvalitet.

ANDERS MORIN

ansvarig för välfärdpolitiska frågor, Svenskt Näringsliv