I torsdagens SvD skriver SKL:s ordförande Anders Knape om hur nyanlända invandrare ska tas emot i skolan och hur viktigt det är att det finns utbildade modersmålslärare i verksamheten. Vi kan bara instämma i synen på hur viktigt det är att lärare som undervisar barn med annat modersmål än svenska har utbildning för uppdraget.
Det är därför mycket oroväckande att Riksdagen igår beslutade om en ny skollag som innebär att modersmålslärare undantas från reglerna om att lärare ska ha utbildning för det som de ska undervisa i. Regeringen föreslog i den lagtext som nu röstats igenom att outbildade modersmålslärare får tillsvidareanställas.
Vi är oroliga över utvecklingen där vissa ämnen i skolan undantas från kravet på behöriga lärare. Även elever med annat modersmål ska självfallet ha lärare som har dokumenterade kunskaper i ämnen, hur man lär ut, hur betygssättning går till och hur man bygger goda relationer i skolan.
Forskning visar att elever med annat modersmål som är starka i sitt förstaspråk har bättre förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen och därmed nå bättre resultat i skolan. Att eleverna får högkvalitativ undervisning i sitt modersmål är därför en förutsättning för att förbättra skolans resultat i alla ämnen.
Det är svårt att rekrytera utbildade lärare i modersmål. Men vi anser att det är nödvändigt att finna lösningar på situationen istället för att luta sig tillbaka och acceptera outbildade lärare. Skolhuvudmännen måste se till att de obehöriga modersmålslärare som anställs får en adekvat utbildning och staten bör finansiera denna utbildningssatsning.
De sänkta utbildningskraven i den nya skollagen riskerar att leda till lägre resultat i svensk skola. Det kan omöjligen vara regeringens vilja. Lärarförbundet kräver därför att modersmålslärare inte undantas från lärarbehörighetskraven. Utbildade lärare måste vara en rättighet även för elever med ett annat modersmål än svenska.
EVA-LIS SIRÉN
Förbundsordförande Lärarförbundet
