Cykeltrafiken har fördubblats i Stockholm som en följd av stadens tidigare satsning på cykelbanor. Erfarenheter från hela världen visar att säkra cykelvägar ökar cyklingen. Men hur behandlas cyklisterna i infrastrukturplaneringen för perioden 2010–2021?

Vi har granskat de 21 förslagen till regionala infrastrukturplaner och funnit stora variationer i am bition och kvalitet. Den glädjande nyheten är att sju län vill satsa mer än 20 procent av den preliminära ramen på cykelvägar.

Bland de mest ambitiösa finns Jämtland, Gotland, Kronoberg, Västerbotten, Norrbotten och Gävleborg. Sämst är Värmland och Västmanland som bara lägger cirka 8 kronor per invånare och år. Jämtland satsar åtta gånger så mycket.

Stockholms län och Västra Götaland återfinns också bland de minst ambitiösa. Skåne, med liknande förhållanden, investerar tre gånger så mycket per invånare.

Sammantaget innebär länstransportplanerna en påtaglig ökning av investeringarna i cykelvägar till cirka 270 miljoner per år. Men det är ändå långt mindre än de 500 miljoner som Vägverket för två år sedan ansåg att staten borde satsa.

Att cyklismen får ökat utrymme i planerna är en sak. Vår erfarenhet är dessvärre att en stor del

av cykelpengarna används till annat. När de stora vägprojekten inte håller budget tar man pengar från trafiksäkerhetsåtgärder, miljö och cykelvägar, områden som inte tilldelas öronmärkta medel.

I Kronoberg avsattes 45 procent av budgeten 2004–2009 till större väginvesteringar, medan mindre investeringar, där cykelvägar ingår, tilldelades 30 procent. Men utfallet blev 60 procent till de stora och 17 procent till de små.

Vi tror att det är vanligt att 20–40 procent av cykelpengarna i praktiken går till något annat, men det är mycket ovanligt att länstransportplanerna i efterhand redovisar hur medlen faktiskt förbrukats. Regeringen ställer inga krav på uppföljning och har heller inte velat följa Vägverkets förslag om att även cykelvägarna ska få öronmärkta medel.

Nu måste regeringen ställa krav på att alla län upprättar cykelplaner och fungerande system för årlig uppföljning. Eftersom flertalet län/regioner kräver kommunal medfinansiering av investeringar längs det statliga vägnätet är sådana planer nöd vändiga. Annars riskerar pengarna att gå till annat bara därför att cykelvägarna inte är projekterade i tid.

Vägverket och regionerna satsar stort på mötesfria vägar med 2+1 körfält. Effekten på bilisternas säkerhet är god, men de oskyddade trafikanterna har kommit i kläm. Det är farligare att cykla på en 2+1-väg än att utnyttja motorvägarnas breda vägrenar. Trots detta är det förra tillåtet medan det senare är förbjudet. Regeringen måste se till att behovet av parallell cykelväg alltid prövas i samband med ombyggnad till mötesfri landsväg.

I infrastrukturpropositionen säger regeringen att Sverige bör anlägga cykelturistleder av hög internationell klass. Av planförslagen framgår att Halland och Skåne investerar i Kattegattleden, medan Kronoberg, Blekinge och Skåne vill anlägga en turistled från Växjö till Simrishamn. Båda lederna har goda förutsättningar till framgång, men den ekonomiska krisen har fått flera kommuner att tveka.

Medel ur den nationella planen får användas till cykelturistleder, dock bara längs vägar som ingår i huvudvägnätet. Eftersom cyklister ogärna semestrar längs bullriga motorvägar och andra högtrafikerade vägar finns risk att dessa medel kommer att användas på ett sätt som ger liten samhällsekonomisk nytta.

Bättre vore att låta den nationella planen bidra till tillkomsten av några nationella cykelturistvägar oavsett vilka vägar dessa följer.

Det är fortfarande långt kvar till dess att staten och läns- och regionstyrelserna tar lika allvarligt på cyklisternas behov som på bilisternas. Men vår analys visar att en del regioner är på god väg. När regeringen tar ställning till planförslagen har den möjlighet att se till att ambitionsnivån höjs i de svaga länen och att finansieringen av de två nationella cykelturistlederna säkras.

PER KÅGESON

trafikmiljöexpert, ordförande Föreningen Bilfria Leder

KLAS ELM

ordförande Svensk Cykling

Fotnot: Rapporten presenteras vid Sveriges kommuner och landstings cykelkonferens i Linköping i morgon.