nder sommaren har det rapporterats att närmare 10 procent av riksdagsledamöterna har lämnat sina politiska uppdrag i förtid. Orsaken till avhoppen varierar naturligtvis, men en starkt bidra-gande orsak är att riksdagen har förlorat makt och inflytande.
Utan egentlig debatt sker en maktförskjutning från folkvalda politiker till jurister och domstolar. Som fackförbundsjurister har vi nyligen fått ett kvitto på denna oroande utveckling.
I ett antal domar på arbetsmarknadsområdet i EG-domstolen har vi sett hur domstolens jurister tolkat EU:s rättsakter i strid mot lagstiftarens syfte och lagens uttryckliga ordalydelse. Lavaldomen är kanske den mest kända. Konsekvenserna är allvarliga eftersom beslut som fattats i demokratisk ordning under- mineras.
Även om Lissabonfördraget ur ett fackligt perspektiv är bättre än det nuvarande fördraget så förändrar det inte EG-domstolens starka ställning inom EU-sam- arbetet. Vår uppfattning är därför att man redan i samband med ratifikationsprocessen rättar till den obalans som skapas efter EG-domstolens kontroversiella domar. Rättstekniskt behöver det inte vara svårt men den demokratiska vinsten är stor. Det handlar om att säkerställa ett folkligt stöd för EU.
Om samarbetet inom EU reduceras till fri företagsamhet och avreglering är det breda folkliga stödet för EU i fara.
Under sommaren har den tyska författningsdomstolen hissat varningsflagg för att EU:s utveckling försvagar den tyska demokratin. Efter att ha prövat förslaget till Lissabonfördrag gent-emot den tyska grundlagen, har författningsdomstolen upptäckt brister i EU:s rättsutveckling. Domstolen vill se en förstärkning av den tyska riksdagens kontrollfunktion genom att skärpa den tyska författningen. Tanken är att EG-domstolens domar är oförutsägbara och författningsdomstolen fastslår därför att utan en egen inhemsk kontroll och övervakning av EU så uttunnas medborgarnas demokratiska inflytande.
Vi menar att även den svenska riksdagen bör få en stärkt kontrolluppgift i grundlagen. För vem kan med säkerhet uttala sig om vilka befogenheter som den svenska riksdagen överlämnat till EU?
Att EU dessutom har en aktivistisk domstol, som fyller ut luckor i lagstiftningen på ett helt annat sätt än nationella domstolar, gör det än mer angeläget att ge den svenska riksdagen en mer aktiv kontrollfunktion av samarbetet inom EU. Endast Sveriges riksdag kan fungera som yttersta garant för den svenska demokratin.
Men exempel på domstolarnas ökade maktanspråk finns också på hemmaplan. Grundlagsutredningen har lagt ett förslag som kommer att öka domstolarnas möjligheter att pröva lagar som antagits av politiker i demokratiska former.
Utredningen vill ta bort den bestämmelse i regeringsformen som säger att en domstol kan åsidosätta en lag om den uppenbart strider mot grundlagen. Om kravet inte längre är att felet ska vara uppenbart vidgas domstolens makt och inflytande på demokratiskt fattade beslut. Vår uppfattning är att demokratiska politiska beslut inte skall ändras av domstolsjurister i efterhand.
Sverige är en parlamentarisk demokrati. Av regeringsformen framgår att all offentlig makt utgår ifrån folket. Den utveckling vi pekar på innebär emellertid att jurister i domstolar ges en kraftigt utvidgad makt att överpröva politiska beslut. Domstolarna riskerar att politiseras. Dom- stolarnas grundläggande uppgift i ett demokratiskt samhälle, att vara opartiska och oavhängiga, riskerar därmed att rubbas.
Gränserna för EG-domstolens maktanspråk måste förtydligas och begränsas och makt bör återföras nationellt. Det gäller bland annat EU-rätt som begränsar arbetsmarknadsreglering i medlemsstaterna som syftar till att upprätthålla principen om likabehandling av arbetstagare.
Om inget görs åt nuvarande och eventuella framtida styrkeförhållande mellan politiken och domstolarna riskerar samhällets viktigaste grundbult – demokratin – att uttunnas. Det vore en farlig utveckling.
Kommer den som vill påverka och ändra samhället att rösta på valdagen i framtiden? Eller kommer medborgarna att stanna hemma eftersom det ändå är domstolarna som bestämmer över våra folkvalda politiker?
INGEMAR HAMSKÄR
chefsjurist TCO
CLAES-MIKAEL JONSSON
chefsjurist LO
