Jag är bestört över Birgitta Ohlssons påhopp och falska anklagelser mot mitt land Zimbabwe, som hållit regelbundna val sedan 1980. Afrikanska valobservatörer förklarade det senaste valet som fritt och rättvist. EU:s valobservatörer var inte inbjudna eftersom de på förhand fördömde valet.

Även Ohlsson förkastar nästa års val i förväg. Om zimbabwierna vill rösta bort Zanu-PF kommer de säkert att göra det i nästa val.

Ohlssons bild om våldtäkter, tortyr, bomber och svält är inte sann. ­Landet har enorma ekonomiska problem, men de beror i huvudsak på EU:s och USA:s sanktioner som varit i kraft sedan 2000. Våra kreditmöjligheter är därmed stoppade.

Sanningen är att även om butikshyllorna ser ut att vara tomma, finns det ingen svår matbrist i landet. Folket på landsbygden odlar största delen av sina jordbruksprodukter själva. Människorna hittar innovativa lösningar för att tillfredsställa sina basbehov.

Att skylla Zimbabwes problem på president Mugabe är naivt.

Det är uppenbart att Birgitta Ohlsson reste till Zimbabwe för att främja oppositionspartiet MDC. Ohlsson hotar med indraget bistånd och att landets president ska arresteras vid färd utomlands. Jag hoppas inte att svenska folket delar sådana metoder presenterade av en svensk riksdagsledamot.

Zimbabwes problem är mångfacetterade och har sina rötter i rasmotsättningar, avkoloniseringen, landfördelningen och sanktionerna.

Birgitta Ohlsson lär inte bli expert på Zimbabwe efter ett femdagarsbesök i landet. Hon brydde sig inte ens om att ordna möten med Zimbabwes regeringsföreträdare.

Hon brydde sig inte om att förmedla en objektiv bild av mitt land. Istället blev det osanningar.