Kommittén för hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet, i dagligt tal kallad den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, ska enligt sina direktiv utforma en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla personer i arbetskraften. Fortfarande återstår åtskilliga månader innan utredningen ska presenteras, men redan nu är debatten het.
Ett utvidgat obligatorium påverkar inte behovet av ekonomiskt bistånd om inte regelverket förändras.
Harald Petersson och Melker Ödebrink
Sveriges 31 a-kassor har genom sin samorganisation (SO) påtalat vikten av att skilja mellan ideologiska ståndpunkter och relevanta argument i debatten om ett obligatorium. För oss som arbetar varje dag med försäkringen blir det allt svårare att stillatigande se hur ett obligatorium uppfattas som ett trollspö för att lösa allvarliga problem i välfärden. Det senaste exemplet är att ett obligatorium skulle kunna bidra till avskaffandet av barnfattigdomen. SO vill gå i svaromål mot de många påståenden som förvirrar begreppen.
Arbetslöshetsförsäkringen är redan obligatorisk! För de individer som inte är medlem i någon a-kassa finns grundförsäkringen som ger max 320 kronor per dag, fem dagar i veckan. De som däremot varit medlemmar i en a-kassa under 12 månader kan få ett högre inkomstrelaterat belopp i ersättning. Ett utvidgat obligatorium skulle innebära att alla personer som ingår i arbetskraften – företagare, anställda och arbetssökande – åläggs att betala medlemsavgiften till a-kassan. Idag är den frivillig. Det skulle däremot inte öka andelen försäkrade som har rätt till arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet. Den andelen skulle fortfarande ligga kvar på 40 procent av de arbetslösa.
Kommunerna har ställt sig bakom idén om en utvidgad obligatorisk arbetslöshetsförsäkring i förhoppning om att fler arbetslösa skulle få ersättning i den modellen. Deras intresseorganisation, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), har tagit upp frågan mot bakgrund av den tunga börda som försörjningsstödet har blivit för kommunerna när de tvingas bistå arbetslösa utan a-kassa.
Men ett utvidgat obligatorium påverkar inte behovet av ekonomiskt bistånd om inte regelverket förändras. De fem senaste årens skärpningar av regelverket utestänger de som inte uppfyller villkoren för ersättning.
Anledningen till att så många blir utan ersättning är flera. Arbetsvillkoret har stramats åt, studerandevillkoret har tagits bort, liksom ersättning vid studieuppehåll, och deltidsbegränsningsregeln har införts.
Utredningen bör därför överväga förslag som skulle ge fler arbetslösa rätt till arbetslöshetsersättning.
Socialförsäkringsutredningen bör vidare överväga förslag som leder till att man verkligen får 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Målet bör vara att 80 procent av de försäkrade når denna nivå. Vi hävdar att trygghet stimulerar sökaktiviteter och ger en bättre matchning på arbetsmarknaden. Idag är det endast 4 procent av de som lämnat en heltidsanställning som erhåller 80 procent av tidigare inkomst
SO vill också påminna om det starka stöd som den nuvarande organisationen av a-kassorna har bland de som anslutit sig till den frivilliga försäkringen. I en enkätundersökning, bland personer med erfarenhet av arbetslöshet och ersättningssystemet, vill 80 procent behålla dagens fristående a-kassor. Ekonomistyrningsverkets kartläggning, liksom ett par andra undersökningar, visar dessutom att arbetslöshetsförsäkringen i sin nuvarande administration står för en mycket liten andel av de felaktiga utbetalningarna i välfärdssystemen.
HARALD PETERSSON
ordförande SO
MELKER ÖDEBRINK
kanslichef SO
