Ekonomin går återigen på högtryck. Det innebär en ökad energianvändning i Sverige. För att den efterlängtade högkonjunkturen inte ska försena det viktiga omställningsarbetet till ett energismart och hållbart samhälle krävs därför nya ambitiösa politiska styrmedel redan i höst.

Vi presenterar här ett förslag på hur rot-avdraget kan användas för att ställa om bostäderna med energismarta lösningar genom att göra det lönsamt redan från första dagen för de husägare som investerar i energieffektivisering. Detta skulle göra att Sverige sänker energikonsumtionen med upp till 70 TWh vilket medför att energinotan sjunker med cirka 2 procent. Både husägaren och samhället i stort blir vinnare.

De flesta hus i Sverige saknar fortfarande de mest energieffektiva lösningarna för uppvärmning, varmvatten eller ordentlig värmeisolering. Genom att konvertera till bergvärme, installera solvärme, värmeisolera vinden, komplettera med tilläggsfönster och byta ut vattenkranar till resurseffektiva blandare kan ett normalhus göra en genomsnittlig energibesparing på upp till 25 procent. Utöver dessa finns förstås många andra sätt att spara energi, som att stänga av stand by-funktionen eller sänka värmen när man åker ifrån huset.

Vissa av åtgärderna är kompletterande, medan andra är ersättande. Graden av energieffektivitet varierar mellan åtgärderna. Exempelvis räknar vi med att tilläggsfönster genererar en besparing på cirka 1 300 kWh per år, medan konvertering till bergvärme skulle spara cirka 25 procent jämfört med elpanna.

Vi har räknat med att alla effektiviseringsåtgärder genomförs i samma omfattning, justerat till en kostnad om 100 000 kronor per hus, och gjort ett överslag.

För att beräkna värdet av energibesparingen utgår vi från genomsnittet av det svenska el- priset under de gångna åren. Trots att de anses som höga är det lite som talar för att energipriserna kommer sjunka framöver. Tvärtom visar de flesta prognoser på högre priser till följd av ökad konkurrens om råvaror och kostnader för utsläpp av klimatgaser.

En utvidgning av det gällande rot-avdraget, som i dag endast omfattar arbetskostnader, till att gälla samtliga kostnader för energieffektiviseringsåtgärder, skulle göra insatserna lönsamma från första dagen.

En investering om 100 000 kronor skulle då endast kosta hus- ägarna hälften. Våra beräkningar visar att energibesparingen under tio år, räknat som minskade energikostnader, till fullo kan finansiera och återbetala ett lån om 50 000 kr.

Detta innebär att åtgärden för att spara energi inte kommer att påverka husägarnas ekonomi, utan endast får som effekt en sänkt energiförbrukning i Sverige.

Vårt förslag är en betydligt kraftfullare energieffektiviserings- politik än vad som föreslagits hittills av regeringen och skulle dessutom stimulera marknaden för energieffektiv teknik. Det gör att Sverige skulle gå från att vara i bottenligan i EU vad gäller energieffektiv användning till att bli ett föregångsland.

Dagens rot-avdrag kostar staten drygt 10 miljarder per år i direkta minskade skatteintäkter. En klimat-rot på det sätt vi föreslår här kan uppskattas till omkring 8,5 miljarder i minskade intäkter.

Vi menar dock att reformen skulle ge större vinster för samhället i framtiden och därför vara en klok satsning när vi nu ser att ekonomin genererar överskott. Ett annat sätt att räkna är att låta hälften av Vattenfalls årliga vinst finansiera klimat-rot. På så sätt skulle man låta en del av den ohållbara energiproduktionen bekosta klimatsmarta åtgärder.

Energieffektivisering har inga förlorare. Det är den bästa och snabbaste åtgärden för att ställa om till ett hållbart samhälle. I tider med ekonomisk högkonjunktur är det viktigt att snabbt öka ambitionerna för att minska energianvändningen. En klimat-rot bör därför ingå som en av flera åtgärder för ett energi- smartare Sverige.

ÅSA ROMSON (MP)

riksdagsledamot

SVENNE JUNKER

doktorand i företagsekonomi Handelshögskolan i Stockholm