Undersökningar inom äldreomsorgen visar att äldre personer ger ett sämre omdöme för mat och måltider jämfört med andra områden. Maten för äldre personer har därför varit ett viktigt utvecklingsområde under senare år. Kommunerna genomför med stöd från Socialdepartementet ett stort förbättringsarbete.

Men vi behöver göra mer. Vi startar nu därför en matresa för att förbättra och utveckla distributionen, matens kvalitet, måltidssituationen och matens näringsinnehåll. Den kanske viktigaste komponenten handlar om gemenskap och sällskap. Sällskap vid maten kan erbjudas efter särskild behovsprövning – vilket cirka 200 kommuner gör enligt den senaste undersökningen från Sveriges Kommuner och Landsting. Men den offentliga sektorn har tyvärr svårt att erbjuda alla äldre i generell omfattning hemlagad mat inklusive sällskap vid måltiden. Vi behöver därför samla alla goda krafter, tänka nytt och hitta nya vägar för att förbättra måltiderna för äldre.

I dag får omkring 60 000 äldre personer mat levererat till sina hem, i vissa fall för en hel vecka. För många är den hemdistribuerade maten ett godtagbart alternativ. Men det kan också vara svårt att uppbåda samma matglädje alla dagar när man öppnar sin folieform. Färg och form liknar inget man är van vid. Dessutom bidrar åldrandet till att lukt- och smakförnimmelser avtar. Här finns risker för undernäring, med sämre hälsa och risk för fallskador som följd.

Sedan 2007 satsar regeringen cirka 1,4 miljarder årligen på stimulansbidrag för att höja kvaliteten på vården och omsorgen om äldre. Ett område som omfattas av de statliga bidragen är kost och nutrition. Enligt Socialstyrelsens uppföljning har den statliga satsningen inneburit att flera kommuner och landsting anställt dietister med uppgiften att analysera de äldres kostsituation. Dietister har också utbildat vård- och omsorgspersonalen i grundläggande näringslära. Kostens betydelse för både hälsa och välbefinnande och miljön runt måltiden är viktiga frågor i utbildningen.

Stimulanspengarna har också använts för att engagera all omvårdnadspersonal och genomföra förändringar. Tre exempel:

* I Nacka har kommunen kommit överens med ett antal lokala restauranger om att ordna seniorluncher. Restaurangerna får fler kunder och de äldre får trivsamma luncher i sällskap med andra. Frivilligorganisationerna agerar värdar på dessa mötesplatser.

* I Malmö lagar personalen mat hemma hos de äldre. För att öka kvaliteten har man startat en matskola för att lära i första hand personalen, men även de äldre, hur man lagar god och näringsriktig mat.

* Trosa kommun har genomfört projektet Matglädje inom äldreomsorgen. Projektet visade att det saknades rutiner och riktlinjer för dukning och servering. Detta ledde till att alla enheter fick till uppgift att skapa en måltidspolicy för vänliga måltider som erbjuder gemenskap och avkoppling.

Vi går nu tillsammans vidare genom att sprida många goda exempel på kreativt tänkande och förbättringsarbete när det gäller mat, måltider och äldre. Vad kan det kosta att höja kvaliteten och göra måltiden lustbetonad? Finns det engagerade matvolontärer som är intresserade av matlagning och möjligheten att lära känna äldre människor?

Matresan inleds med en konferens i dag och kommer att fortsätta i en serie regionala idékonferenser under hösten och vintern. Vi avslutar i april 2010 på den Äldreriksdag som samlar kommun- och landstingspolitiker från hela Sverige.

Vi gör detta arbete tillsammans med en stor mängd intresserade och engagerade i mat och måltider för äldre. Matglädjen, doften av god mat, den vackra dukningen och det trevliga sällskapet vill vi alla ha, så länge vi förmår. Vi ser fram mot alla goda krafter och idéer som ska göra det möjligt.

Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister

Anders Knape, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Curt Persson, ordförande, Pensionärernas riksorganisation PRO

Karl Erik Olsson, ordförande, Sveriges pensionärsförbund SPF