År 1991 presenterades det som kom att kallas ”århundradets skattereform”. Bakgrunden var att det svenska skatte- systemet hade kommit att präglas av allt fler särlösningar, specialregler och undantag. År- tionden av lappande och lagande hade till minskande skattebaser och satt hela systemets legitimitet i gungning. Genom skattereformen fick Sverige bredare skattebaser och skattenivåerna kunde därmed justeras. Vi fick en skatte- uppbörd som var transparent, likformig och legitim.

Men sedan skattereformen sjösattes har mycket hänt. Ekonomin har globaliserats. Tjänste sektorn sysselsätter allt fler. Sve- rige har gått med i EU och genom- levt två av de värsta finansiella kriserna i modern historia. Näringslivet och välfärden har utsatts för ett starkt yttre tryck.

Dessutom har politiska majoriteter – från båda blocken – tävlat om att använda skatteverktyget i kampen om väljarna. Under de snart 20 år som gått sedan den förra skattereformen har hundratals större och mindre justeringar skett som inne- burit stora avsteg från dess grund- principer. Justeringar som, alltför ofta, snarare varit reaktiva än proaktiva till sin natur. Den långsamma EU-anpassningen av reglerna kring företagsbeskattning är ett sådant exempel. Värnskatten i dess olika skepnader bröt tanken om ”hälften kvar” och turerna kring fastighetsskatten har varit oändliga. Och få förstår reglerna för beskattning av så kallade fåmansföretagare.

Till det ska läggas de relativt nyligen införda avdragen RUT och ROT som ofta leder till problema- tiska gränsdragningsfrågor och nya förslag om alltifrån skatte- rabatter på hundpassning till sänkt moms på cykelreparationer.

Vi påstår inte att alla särlösningar är av ondo. Var för sig kan de vara väl motiverade, men sammantaget riskerar de att leda till snedvridning av konkurrens och motverka det som måste utmärka ett skattesystem: generella och begripliga skatteregler som gynnar tillväxt och sysselsättning.

Sveriges revisorer och rådgivare, Far, vill se ett blomstrande svenskt näringsliv. En grundförutsättning är självfallet att företagandet omgärdas av konkurrenskraftiga regelsystem som stimulerar tillväxt. Rättssäkerheten är ett annat fundament. Vi märker dagligen hur det svenska skattesystemet förändrats och i ökande grad skapar osäkerhet – och inte sällan orättvisa – bland företagare vilket i sin tur hämmar deras möjlighet att utveckla sina företag. Principerna från den förra skattereformen har urgröpts så till den grad att vi är tillbaka där vi var i slutet av 1980-talet. Det svenska skattesystemet är åter- igen ett stort lapptäcke.

Sveriges revisorer och rådgivare förordar därför att det görs en bred parlamentarisk översyn av skattesystemet liknande den som ledde fram till det reformerade pensionssystemet. Skattereformen från 1990-talets början må vara tilltufsad, men dess principer är fortfarande giltiga.

Vi anser att utgångspunkterna för en översyn bör bygga på följande, måhända självklara men nog så viktiga, grundprinciper:

•Skattesystemet ska vara tydligt, enkelt och förutsägbart och underlätta för svenska företag att hävda sig internationellt. Rörlighet över gränserna bör främjas för att klara framtidens kompetensförsörjning.

•Skattesystemet ska främja sysselsättning och stimulera företag att växa och anställa. Det ska alltid vara lönsamt att utbilda sig och att arbeta.

•Strukturella skattereformer måste bygga på breda överenskommelser för att vara långsiktigt hållbara.

•För att skattesystemet ska uppfattas som legitimt måste skatte- betalarna uppleva att det präglas av logik och rättvisa, faktorer som motverkar skattefusk.

Vi menar att sambandet är tydligt: Ju fler särregler, desto högre samhällsekonomiska kostnader. Resurser som hade kunnat användas till att utveckla det egna företaget ägnas nu ofta åt att göra anpassningar på grund av skattereglerna. Dagens gränsdragningsproblem skapar onödiga kostnader för alla, från den enskilda personen till samhället i stort.

Vi vet att stora reformer tar tid. Exempelvis pågick utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning i fyra år. Och att Sverige inte har råd att dröja med viktiga reformer står utom allt tvivel. När schweiziska handelshögskolan IMD årligen rankar länders konkurrenskraft hamnar Sverige på sjätte plats. Men när det kommer till skattepolitiken hamnar vi först på en föga meriterande 51:a plats.

Det är därför ytterst angeläget att redan nu starta arbetet med att se över skattesystemet och Far menar att det finns ett antal särskilt viktiga områden att se över. Det handlar om underskottsavdragen i företagssektorn, kapitalbeskattningen, handelsbolagens skattestatus och regelverket kring fastigheter och bostäder. Far föreslår vidare att skattereglerna utformas så att de ligger nära de moderniserade reglerna för företagens redovisning. Ett korrekt upprättat bokslut måste kunna ligga till grund för beskattningen.

Det block som vinner riksdags- valet i höst bör – oavsett kulör – omedelbart initiera arbetet med en ny skattereform.

Nästa generations skattesystem ska finansiera framtidens välfärd och bidra till att den svenska ekonomin växer. Det finns ingen anledning att vänta på de positiva effekter en översyn av det svenska skattesystemet skulle innebära.

SVANTE FORSBERG

ordförande i Far

DAN BRÄNNSTRÖM

generalsekreterare i Far