Lena Hallengren (S) skrev på Brännpunkt i fredags om nyinvesteringar på järnväg och monopol som lösningar på den akuta situation vi den senaste tiden haft på järnvägs- sidan.
Hallengren måste ha betraktat snöovädret genom immiga snöglasögon i skidbacken. Att tro att man förbättrar för resenärerna genom att förbjuda nya tågoperatörer att erbjuda bekväma tågresor till låga biljettpriser, generösa restidsgarantier och förbättrad service måste för dagens resenärer te sig förvånande. Jag förstår inte Socialdemokraternas rädsla för att låta människor bestämma själv.
Jag häpnar också över att Hallengren tror att nyinvesteringar som tar 8–10 år att bygga skulle vara svaret på de förseningar som nu drabbar resenärerna. Jag undrar också vad det var som stoppade Hallengren och S från att göra dessa nödvändiga investeringar?
Min målsättning är att fortsätta kämpa för att fler ska lämna bilen för bussen eller tåget. Ett av de sätt som det ska ske på är genom en ny lagstiftning för kollektivtrafiken som jag kan presentera idag. Den 30 år gamla lagstiftningen kastas nu i papperskorgen och ersätts med en ny.
Kollektivtrafikens attraktivitet kommer att öka när fler kan erbjuda de tjänster som resenärer efterfrågar. Det uppnås genom att den nya lagen tar bort den möjlighet som de regionala trafikhuvudmännen/länstrafik- bolagen haft att säga nej till trafikföretag att komma in på marknaden och konkurrera. Vi behöver fler och inte färre tåg och bussar.
Jag är övertygad om att resultatet kommer att bli ett ökat utbud, tätare turer och bättre service. Med en kollektivtrafiklagstiftning som sätter människors resande i centrum, ger människor fler arbetsgivare att välja mellan och ger en större bredd av arbets- sökanden för företagen så fortsätter vi utvecklingen och konkurrenskraften av alla landets delar samtidigt som vi minskar konjunkturkänsligheten.
Lagförslaget innebär också förbättrad regional kollektivtrafik över länsgränserna eftersom den restriktion som idag finns för myndigheterna att organisera länsgränsöverskridande järnvägstrafik avskaffas. För resenärerna är de administrativa gränserna naturligtvis ointressanta. Man vill ta sig mellan olika platser på ett bra sätt oavsett vilka eller hur många gränser som passeras.
Det här kommer att ställa stora krav på den politiska beställarrollen som kommer att bli mer strategisk än vad den är idag. Därför läggs ansvaret i varje län på en särskild regional kollektivtrafikansvarig myndighet. De nya myndigheterna kommer att ha stor frihet att utveckla kollektivtrafiken regionalt utifrån sina egna specifika förutsättningar.
Vi avskaffar också den begränsning som ofta hindrat kommersiella företag att köra buss inom länet. Kommersiella företag ges därför möjlighet att komplettera den busstrafik som den offent liga myndigheten tillhandahåller. Det här kompletterar den skatte subventionerade trafiken och kan erbjuda trafik som den offentliga myndigheten valt att inte tillhandahålla.
För resenärerna kommer den nya lagstiftningen ge ett större antal resealternativ och ökad valfrihet. Information är A och O. Det har varit tydligt under den här vintern med många frustrerade resenärer som anser sig fått för dålig information eller felaktig information i tider då det är avgörande.
Resenärer ska kunna förvänta sig bra, relevant och korrekt information och därför blir de kommersiella kollektivtrafikföretagen skyldiga att lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation. Resenären ska lätt och fritt kunna kombinera olika delar av utbudet på marknaden till just sin hela resa.
Jag och alliansregeringen har ökat anslagen till investeringar på järnvägssidan med 67 procent jämfört med Socialdemokraternas sista budget 2006. På drift- och underhållssidan har vi jämfört med 2006 ökat anslagen med 38 procent. Vi har dessutom gjort särskilda kraftsamlingar i Mälardalen, västra Sverige och Öre- sundsregionen. Det här är pengar och åtgärder som gör skillnad. Vi har dessutom ambitionen att fortsätta.
Nyinvesteringar på järnvägs-sidan tar mellan 8–10 år från beslut till dess att tågen kan börja köra. Att lasta alliansregeringen för att den regering Lena Hallengren själv satt i inte skickade med pengar till sina planer är häpnadsväckande.
Ta till exempel Citybanan i Stockholm som saknade miljarder för att kunna byggas klar. Hade S tagit sitt ansvar så hade vi idag haft mer kapacitet på järnvägen, bättre underhållna spår och därmed betydligt färre förseningar.
ÅSA TORSTENSSON (C)
infrastrukturminister
