Under det sista halvåret har den världsomfattande ekonomiska krisen lett till svårigheter utan motstycke i Europa. EU:s styrka, samordning och solidaritet har satts på prov.

I höstas vidtog EU åtgärder för att förhindra ett sammanbrott på finansmarknaderna. I december godkände medlemsländerna EU-kommissionens förslag om ett ekonomiskt åtgärdspaket med finanspolitiska åtgärder, för att stimulera efterfrågan och öka förtroendet på marknaden. Men utsikterna för jobben och ekonomin är fortfarande mycket dåliga.

För att få ekonomin på fötter igen och bevara och skapa nya jobb bör EU-toppmötet idag fokusera på främst fyra saker:

1. Hjälp till människor att klara krisen;

2. Stimulans av den reala ekonomin;

3. Reform av finanssektorn;

4. Tala med en röst på den globala arenan.

Den viktigaste frågan för toppmötet är arbetslösheten. Hittills har EU-länderna investerat stora summor för att rädda bankerna. Men nu när alltfler människor behöver a-kassa, riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet, får problem med skulder och pensionssparande måste satsningar också göras för ett heltäckande socialt skyddsnät, en stark social dialog, högkvalitativ utbildning och tillgängliga samhällstjänster.

Det ekonomiska åtgärdspaketet uppmanade medlemsländerna att vidta kraftfulla arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder för att behålla jobb, skapa nya jobb och lindra de sociala konsekvenserna av krisen. Inkomststöd i kombination med aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder stimulerar efterfrågan, gör det lättare att komma tillbaka i arbetslivet och förhindrar social utslagning.

Dessutom föreslår vi att medlemsländerna ger ökat ekonomiskt stöd till vidareutbildning och kompetenshöjning. Tillräckligt stöd måste också ges för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten och problemet med ungdomar som lämnar skolan i förtid. Den ekonomiska återhämtningen snabbas upp genom strukturella reformer för att skapa gröna jobb och en mer flexibel och trygg arbetsmarknad som är öppen för alla.

EU:s budget, vars storlek är 1 procent av unionens samlade BNP, kan endast ge begränsade bidrag för att stimulera den reala ekonomin. Betydande insatser krävs därför främst av medlemsländerna själva. Offentliga investeringar har stor betydelse på kort sikt eftersom den privata efterfrågan minskar. Åtgärdspaketet från december måste genomföras fullt ut och den inre marknadens potential utnyttjas.

Kortsiktiga insatser måste gå hand i hand med de långsikta åtgärder som krävs för att möta våra gemensamma utmaningar. Investeringar i smart tillväxt, ny miljövänlig teknik och miljövänliga produkter leder till att vi går starkare ur den ekonomiska krisen och samtidigt starkare i kampen mot klimatförändringen.

I höstas gjordes samordnade insatser på europeisk nivå för att rekapitalisera och garantera banker i syfte att återställa förtroendet för finanssektorn. Men det har visat sig otillräckligt. Utlåningen måste öka och en grundlig översyn av tillsyn och kontroll av finanssystemet krävs.

Därför kommer EU-kommissionen i april att lägga fram förslag om reglering av hedgefonder, privatkapitalfonder och vd-löner. I maj kommer vi att presentera förslag om en förnyad finansiell struktur, följt av lagstiftningsförlag under hösten.

Londonmötet måste dessutom bekräfta sitt engagemang för ett ambitiöst globalt klimatavtal vid FN-konferensen i Köpenhamn i december. Den rikare delen av världen måste också åta sig att stödja utvecklingsländernas insatser för att skapa tillväxt och bekämpa fattigdom. G20-länderna måste uppfylla sina löften om ”bistånd för handel” och ge de minst utvecklade länderna tillträde till sina marknader utan tullar och kvoter.