Gert Wingårdh

Stockholm vågar inte ta sig an de möjligheter den nya arkitekturen erbjuder.

Gert Wingårdh mfl

Stockholm är loket i Sveriges ekonomi och Sverige kommer att bli alltmer beroende av Stockholm som magnet i en alltmer globaliserad värld där det är de kreativa urbana miljöerna som skapar tillväxt. De stora städerna konkurrerar med varandra om att skapa miljöer som attraherar företag och människor. Medlemmarna i den nya kreativa klassen söker sig till städer där den vet att perspektiven kan brytas mot varandra och nya spännande möten kan ske. Berlins utveckling är ett tecken i tiden: efter återföreningen blev staden tummelplats för de kreativa och nu söker sig företagen dit på jakt efter de nya idéerna och möjligheterna.

Under senare år har ekonomisk forskning och teoribildning lagt alltmer fokus på storstädernas roll som tillväxtmotorer i vad som fått samlingsnamnet ny ekonomisk geografi. De mest framgångsrika städerna lyckas kombinera storlek med en väl fungerande infrastruktur, ett brett utbud av varor, tjänster och upplevelser, tilltalande miljöer, hög kvalitet på offentlig service och ett samhällsklimat som präglas av öppenhet och acceptans.

Stockholm kommer, tillsammans med Göteborg och Malmö, att få en allt viktigare roll som Sveriges konkurrensyta mot omvärlden.

Utan tvekan har Stockholm goda förutsättningar att klara konkurrensen, men på ett område är det väldigt tydligt att staden sackar efter; den vågar inte ta sig an de möjligheter den nya arkitekturen erbjuder. Mälardrottningen är för blyg.

Man behöver bara åka över Sundet för att finna en stad som förstått vad nya spännande byggnader kan tillföra. En vandring genom Köpenhamn visar att staden vågar tro på arkitekturen. I invandrarrika Norrbro finns nyöppnade Superkilen, som tar begreppet stadspark till ställen där det aldrig varit förut. Örestad, som kommer att ha omkring 20 000 invånare, har redan låtit tala om sig för sina spännande och utmanande byggnader: det nya konserthuset, Berget, VM-husen.

Också Stockholm ska bygga en ny stad, Norra Djurgårdsstaden för ungefär lika många människor. Om bara några år kommer bostäder och arbetsplatser att sträcka sig från Husarviken i norr, över Värtahamnen och ned till Loudden i söder. Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas mest omfattande stadsbyggnadsprojekt. De möjligheter som öppnar sig borde vara – svindlande! Ge kreativiteten och lusten spelrum i Norra Djurgårdsstaden!

Ett viktigt inslag skulle kunna vara en stadsdel i trä där arkitekturen får söka sig nya vägar. Ny träbyggnadsteknik är det mest moderna som finns på bygg- och bostadsmarknaden. Trä är väldigt formbart och det finns egentligen inga gränser för vad moderna träbyggsystem kan användas till. Till det kommer att träbyggarna ligger i framkant när det gäller byggtiderna. Med industriellt byggande har de lyckats pressa byggtiden från ett år till tre-fyra månader i vissa projekt. Det sparar naturligtvis stora pengar för alla inblandade parter och minskar olägenheterna för kringboende.

Trä borde vara ett självklart val i Norra Djurgårdsstaden som gör anspråk på att bli ett föredöme för hållbart och klimatsmart stadsbyggande.

Med passivhus och plushus, solceller och energieffektiva transporter samt slutna kretslopp för vatten, avfall och energi ska Norra Djurgårdsstaden bli klimatanpassat och fossilbränslefritt. Med trähus blir också själva byggandet klimatpositivt och därmed HELA byggfasen. Eftersom trä tar upp mängder av koldioxid och inte kräver mängder av energi vid tillverkningen minskar koldioxidutsläppen i byggandet med 90 procent. Trä är dessutom det enda förnyelsebara byggmaterialet och kan återvinnas.

Av just de skälen, bland annat, byggs i dag vart sjunde flervåningshus i Sverige i trä. När världens vetenskapsjournalister nyligen träffades i Vancouver gick resan till Nordamerikas mest miljövänliga byggnad som till och med förbättrar koldioxidvärdena. Och den var, så klart, byggd i trä.

GERT WINGÅRDH

arkitekt SAR

ARNE OLSSON

Skogsriket-ambassadör med regeringens uppdrag att sprida kunskap om skogens betydelse ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv och vd Folkhem

NICLAS SVENSSON

chef för Sveriges Träbyggnadskansli