Sverige har i genomsnitt ungefär hälften så många hjärn- och nervsjukdomsspecialister per miljon invånare som jämförbara europeiska länder, skriver författarna.
Cleis Nordfjell
Livsfarliga anfall. Svåra förlamningar och långvariga sjukdomstillstånd. Allvarlig sömnbrist och minnesförlust. I Sverige lever minst en halv miljon människor med livslånga neurologiska sjukdomar eller skador kopplade till hjärnan och nervsystemet. Bland dem finns svåra sjukdomar som Parkinsons sjukdom, ALS, Alzheimers, epilepsi och MS, men också folksjukdomarna stroke, restless legs, demens och migrän. Den som drabbas får stora problem i både vardag och arbetsliv. Många tvingas sluta arbeta och blir beroende av personlig assistens.Nio av tio patienter upplever att neurosjukvården i Sverige inte är på lika villkor.
Hjärnsjukdomar är mycket komplexa att behandla. Ändå finns det allvarliga brister och stora regionala skillnader i den svenska neurologisjukvården. Nu behövs en nationell strategi och ökade resurser för att fler drabbade ska få den behandling de behöver.
De framsteg som har gjorts inom forskning och behandling kommer inte stora patientgrupper till del. En ny rapport visar att det finns stora skillnader i tillgång till neurologisk kompetens och behandling i Sverige.
• Neurologtillgång. I Dalarna och Gävleborg finns det bara två (!) utbildade och kliniskt aktiva neurologer. I Stockholm, Västerbotten och Uppsala finns det fem-sex gånger så många per capita. Sammantaget råder dock brist i de flesta landsting.
• Besöksmöjligheter. I Västerbottens län får 73 procent av MS-patienterna träffa sin läkare inom tolv månader. I Kalmar, Värmland och Västmanland är motsvarande siffra under 30 procent.
• Patientnöjdhet. I Västmanland och Blekinge är var femte Parkinsonpatient missnöjd med sin behandling. På Gotland och i Örebro är endast 4 procent missnöjda med sin medicinering.
• Rätt vård. I Västra Götaland fick hela 42 procent av patienterna med neurologisk sjukdom inte rätt vård vid rätt tillfälle. I Kalmar och Västerbotten var det endast 24 procent.
• Akutbehandling. På sjukhusen i Mölndal och Finspång kommer mer än 80 procent av strokepatienterna under avgörande behandling inom tre timmar, medan färre än varannan får det på till exempel Ryhov, Skellefteå eller Bollnäs sjukhus.
Sammantaget är det ett lotteri vilken behandling man får om man drabbas av en neurologisk sjukdom. En vinstlott kan innebära ett rikt socialt liv, med fortsatt yrkeskarriär och god livskvalitet. Men nitlotten innebär en katastrof för den drabbade.
Dessa stora regionala skillnader går inte att motivera av medicinska skäl. Det är inte rimligt att var man bor ska styra om och i vilken utsträckning man får behandling.
Sverige ska vara en forsknings- och välfärdsnation i världsklass. Då är det inte acceptabelt att vi totalt sett endast har 300 verksamma neurologer i hela Sverige. Det innebär i snitt ungefär hälften så många hjärn- och nervsjukdomsspecialister per miljon invånare som andra jämförbara europeiska länder. Svensk neurosjukvård hör i dag till de sämst utbyggda i hela Västeuropa. Regeringen och landstingen behöver nu vidta kraftfulla åtgärder för att se till att vi får fler utbildade neurologer.
Denna vecka samlas 5000 av Europas ledande specialister inom neurologi i Stockholm. Det är pinsamt att Sverige så uppenbart släpar efter i tillgången till neurologisk vård och behandling för människor som har drabbats av svåra hjärn- och nervsjukdomar. Men än värre är att behandling av neurologiska sjukdomar ständigt nedprioriteras.
Ilskan och frustrationen bland såväl patienter som anhöriga och läkare har nu nått en gräns. Nio av tio patienter upplever att neurosjukvården i Sverige inte är på lika villkor. Vi behöver utöka och sprida den neurologiska kompetensen i hela Sverige för att klara av att ge patienterna den vård och behandling de förtjänar. Den som drabbas av MS, epilepsi, Parkinsons sjukdom, stroke eller allvarlig migrän har minst samma rätt till vård som den som drabbas av benbrott, högt blodtryck eller magkatarr.
Koncentrationen av neurologer till universitetsorterna är i sig ett bekymmer. Så länge det saknas ett nationellt utbildningsansvar så kommer skillnaderna att bestå. Ett huvudsyfte med en nationell strategi för neurologin skulle vara att se till att det finns utbildade specialister i hela landet.
Det saknas nationella riktlinjer för flera neurologiska sjukdomar som MS, Parkinsons sjukdom, ALS, stroke, migrän och epilepsi. På samma sätt som cancersjukvården har fått ett lyft sedan man tog ett nationellt ansvar för såväl finansiering som samordning, utbildning och riktlinjer, så borde dessa allvarliga hjärn- och nervsjukdomar tas på större allvar politiskt. Det är oacceptabelt att stora delar av neurologin på många håll i landet utförs av icke specialistutbildade läkare.
Nu är det hög tid för socialminister Göran Hägglund att ta sitt ansvar och agera för en nationell strategi för behandlingen av hjärn- och nervsjukdomar. Öka likvärdigheten i neurovården. Minska skillnaderna i tillgång till behandling. Och stärk principen att alla i grunden ska ha samma rätt till vård – oavsett diagnos, och oavsett var man bor!
KATHLEEN BENGTSSON-HAYWARD
förbundsordförande Neurologiskt Handikappades Riksförbund
KARL-GUNNAR SKOOG
förbundsordförande Parkinsonförbundet
SVEN ANDREASSON
ordförande STROKE-Riksförbundet
BÖRJE VESTLUND
ordförande Epilepsiförbundet
INGEMAR FÄRM
ordförande Migränförbundet
