Ryssland har inte rätt att avgöra vilka länder som ska bli medlemmar i Nato. Varje europeiskt land har rätt att ansöka om medlemskap och alliansens medlemmar avgör vem som ska antas.

Sveriges ambassadör i Nato Veronika Wand-Danielsson betonar detta i ett inlägg på SvD Brännpunkt den 18/9. Detta är naturligtvis riktigt. Men Natos medlemmar har också anledning att överväga om en utvidgning ökar säkerheten för medlemmarna.

Det största hotet mot mänskligheten idag är kärnvapnen. Det betonade utrikesminister Carl Bildt i riksdagens senaste utrikesdebatt. Det finns fortfarande 25000 kärnvapen i världen, alla utom 1000 finns i Ryssland och USA. Så länge kärnvapnen finns kvar finns risken för att de används och en spridning av kärnvapen till flera länder kan knappast förhindras.

Det viktigaste man kan göra för att öka mänsklighetens möjligheter att överleva är alltså att avskaffa kärnvapnen.

I två artiklar i Wall Street Journal och i flera konferenser argumenterar fyra äldre statsmän från tidigare regeringar, George Shultz, William Perry, Sam Nunn och Henry Kissinger, att kärnvapnen måste avskaffas och att USA måste ta ledningen i detta arbete.

Man har fått stöd både från en majoritet av tidigare kolleger och från de två presidentkandidaterna. Möjligheterna att få igång arbetet för en kärnvapenfri värld förefaller alltså vara stora.

Detta kan inte ske utan ett samarbete mellan Ryssland och USA. För tio år sedan skulle Ryssland med stor sannolikhet ha varit mycket positivt till ett sådant samarbete, men idag är situationen förändrad. Få ryska politiker talar idag om nedrustning.

Vid de möten med ryska militärer och politiker jag deltagit i har man framhållit att kärnvapnen är det enda som kan avskräcka USA och Nato från att försöka skaffa sig kontroll över naturtillgångar, särskilt gas och olja, i Centralasien och i Ryssland.

Samtidigt har Ryssland mycket att vinna på kärnvapnens avskaffande. Ryssland oroar sig fortfarande för att USA har, eller försöker skaffa, ”förstaslagsförmåga” med sina strategiska kärnvapen placerade på ubåtar.

George Shultz har bekräftat att det finns intresse i den ryska statsledningen för att inleda diskussioner om en långtgående minskning av kärnvapnen med syfte att till slut avskaffa dem.

I en värld utan kärnvapen skulle USA ha en överväldigande militär dominans. Ryska militärer skulle i sina scenarier inte finna någon möjlighet att avskräcka USA. En utvidgning av USA:s intressesfär och militära närvaro genom en Natoutvidgning till Georgien och Ukraina skulle ytter­ligare bekräfta deras över­tygelse om att USA och Nato vill skaffa sig möjlighet till utpressning med militära medel.

Den avgörande frågan blir då: Kan man få Ryssland med på förhandlingar om kärnvapnens avskaffande om Georgien och Ukraina blir medlemmar i Nato?

Det vore klokt att först seriöst förhandla om hur man skall minska kärnvapenhotet, innan man behandlar frågan om medlemskap i Nato för ytterligare grannländer till Ryssland.

Gunnar Westberg

avgången president för IPPNW, den internationella rörelsen av Läkare mot kärnvapen